Tid

Innan jag fick barn hade jag det jättestressigt, tyckte jag. Jag jobbade och jag hade fritid, och båda dessa aktiviteter krävde en hel del av mig. Att hinna laga middag några dagar i veckan var snudd på omöjligt, så mycket jobb och fritid hade jag.

Sen fick jag barn och ett helt annat perspektiv på tillvaron. Att hänga tvätt mitt i natten istället för att sova, var helt normalt. Att äta frukost på lunchtid, middag sent på kvällen och däremellan livnära sig på det barnen tuggat på och spottat ut var bara praktiskt. Satt jag på toa fick jag läsa högt för barnen samtidigt, alternativt försöka styra över magen att fungera vid 4-tiden på morgonen för då var det som regel lugnt i huset. Inte alltid, men ofta.

Nu börjar barnen bli stora men inte sjutton har jag mer tid för det. Numera jobbar jag ännu mer än vad jag gjorde förut, jag pluggar på högskola på halvfart, jag håller föredrag på kvällar, på helger och imorgon med början vid halvåtta på morgonen (har de mest skiftande målgrupper) och på ett eller annat sätt går tiden i en rasande fart.

Dessutom vill de där barnen som jag satt på toa och läste för för 15 år sedan att jag ska övningsköra med dem idag, det ska också planeras in med regelbundenhet.

Som ni har märkt har jag inte lika mycket tid längre för att blogga. Jag måste därför glesa ut inläggen något, men jag hoppas att ni som vill hålla kontakten med mig antingen följer mig på twitter www.twitter.com/sakerhetschefen eller addar mig på Facebook www.facebook.com/mimmi.arendt

I annat fall får vi ses här, med lite större mellanrum. Jag glömmer er emellertid inte, det lovar jag. Det är det där med arbetet och fritiden som tar så mycket tid just nu bara...

Vi syns!

"Jag gillade din profil, och jag skall vara mycket glada att fortsätta om vi ska kunna undvika ytterligare! "

Allt emellanåt får jag mail till jobbet där någon från Nigeria, London eller Spanien med glädje förkunnar att de har arrangerat ett lotteri och kan man tänka sig, jag har vunnit högsta vinsten! Fantastiskt! I synnerhet då jag inte ens varit med och tävlat.

Om de bara får uppgifter om min bank och mitt kontonummer så kommer jag att få en större summa pengar och således raskt förvandlas från en vanlig ensamstående kommunaltjänsteman till en rik kvinna. Det låter för bra för att vara sant och det är det säkert också, så jag har aldrig slängt iväg mina uppgifter och ingen har återkommit och insisterat heller. Eller för den delen skickat mig pengar på något annat sätt.

En bekant till mig fick idag ett annat slags mail till jobbet. Det var med all sannolikhet något slags kontaktförsök, där avsändaren förmodligen hade skrivit ett brev på sitt språk, oklart vilket detta var, och sedan fått något översättningsprogram att översätta det rakt av. Det blev verkligen översatt rakt av. Rakare än så här kan det väl knappast bli. Eller vad sägs om detta:

"Bra dag!

Kate kallar mig, och jag har din e-postadress på hemsidan Internet bekanta hittas! Jag gillade din profil, och jag skall vara mycket glada att fortsätta om vi ska kunna undvika ytterligare!

Bra, nu ska jag sandig till mig. Jag gifte mig aldrig och jag har inga barn. Jag röker inte, stänger jag av Alcohol nich Mmmm ..

Jag har en dröm att den huvudsakliga tiden: Eftersom strömmen för att hitta kärleken, allvarlig familj att skapa i Det finns en hel del tur! Det förtroende och respekt! folk viktigast för mogenden. Jag kommer inte skriva långa brev eftersom jag inte nu har mycket tid. Jag är på din svar väntar med otålighet och iver jag kommer svara på alla dina frågor.

Säg vad du drömmer? Vad letar du efter? Vad gör du på fritiden?

Bra . Jag skickar dig foto, och jag hoppas att ni skickar mig. Jag avslutar. Jag väntar på ditt brev. Fram till dess ! på lyckad dag.

Din nya vän , Kate!"

Sensmoralen av detta är att man ska vara försiktig med Google translate och liknande program...