Alla glada!

Idag är vi jättenöjda, alla tre, både jag, Luther och killen på vänster axel. Jag har varit på tippen och lämnat fyra av sju säckar med häckklipp. Luther applåderade förtjust hela vägen. Sen har jag putsat 14 fönster på utsidan och ett par stycken på insidan och det tyckte jag var en bra och rejäl insats. Luther tyckte förvisso att jag kunde gått över insidan på alla rutorna när jag ändå var igång, men han är ändå aldrig nöjd.

Dessutom står den en rykande och doftande rabarberpaj på spisen. Den har inte jag gjort utan den svängde sonen ihop, den rare gossen, men det tyckte Luther var helt ok. Delegering funkar för honom så länge arbetsledningen (= jag) är aktiv och coachande hela tiden.

Och det var jag, på mitt och vänster-axel-killens sätt. Vi låg i solstol på terassen, jag hade bytt ut bomullstussen i höger öra mot mp3-spelarens hörlurar, läste en bra bok och pluggade ur öronen med jämna mellanrum för att med positiva tillrop kommentera tillverkningsprocessen av en styck rabarberpaj. Det luktade himmelskt under den processen.

Ikväll tror jag att jag kan byta ut åtminstone någon del av den dagliga ransonen glass, choklad respektive kex mot rabarberpaj. Jag vet bara inte riktigt vilken produkt jag skall byta ut.
Glassen, kanske? Fast den är ju väldigt god till rabarberpaj.

Chokladen? Njae, det tror jag kan vara farligt, choklad är bra för hjärta och potens och allt möjligt och gud vet vad som händer om jag slutar så där abrupt, mitt i veckan.

Det får bli kexen då. Kanske. Fast ett litet kex, instoppat i glassen som jag äter med rabarberpajen gör ju hela tallriken mer estetiskt tilltalande och det har jag ju kunnat läsa mig till av textremsorna att den ständigt koleriske och vrålande Gordon Ramsey uppskattar. Man hör ju aldrig vad han säger, karlen, men spottar och fräser, det gör han. Synd dock att hoppa över den estetiska detaljen, alltså. Med tanke på Gordon.

Nej, jag gör nog så att jag kanske struntar i grönsakerna till middagen, då har jag iallafall dragit in på något!