lördag 11 juli 2009

Stort larm!

Har man släppt in en skock ungdomar på kvällskvisten, så kan det vara svårt för att inte säga omöjligt att få dem att släppa ut sig igen inom rimliga tider. Dotterns sovrum är beläget rakt ovanför mitt, tillika försett med trägolv vilket förträffligt fortplantar minsta ljud från ovan rakt ned till mamma i bingen = mamma kan inte sova. Innan jag går och lägger mig, måste huset därför rensas.

Strategierna för detta är olika, med lika olika resultat. I takt med att jag tar ett utvecklingssteg vad gäller list och taktik, så tenderar ungarna att göra detsamma. (Fast de är ständigt ett steg efter, det tröstar mig något.)

Igår när det ramlade in en skock full av Bill och Bull, Felix och Findus och diverse andra, öppnade jag upp för en ny strategi. Jag stoppade dem i dörrhålet och sa att ungdomsgården bedriver verksamhet till kl 23.15 ikväll. Dottern sommarjobbar och måste upp i gryningen och därför måste hennes mamma också upp i gryningen. Således stänger gården redan 23.15 och nej, det går inte att stanna kvar och bli inlåst, när dörren låses skall ni vara på utsidan. Det öööh-ades från spridda håll och jag tolkade det som att förhandlingarna avslutats framgångsrikt.
Kl 23.15 rockades det fortfarande loss uppe på dotterns rum, men jag tänkte att tumultet säkert berodde på att de nu höll på att byta tillbaka alla mobiler som de lånat av varandra, rafsa ihop sina hood-tröjor och dra upp brallorna (pojkarna) från knäna till höjd med skinkorna så att de inte skulle snubbla på byxbenen och ramla ned för trappan. Såna saker.

Noooot.

Jag gav dem en kvart, sedan ställde jag mig utanför dotterns stängda dörr och deklarerade att:

" Stort larm, stort larm. Nu är det utrymningsövning. Förutsättningarna är följande:

Man kan inte utrymma över garagetaket för där finns en brandhärd. Man kan gå här, via min soffa och teve, här brinner det inte så farligt än. Gå lugnt men snabbt ned för trappan, ingen panik, en i taget. Utrymningsvägen är fri, glöm inte skor och jacka. Och stäng snabbt ytterdörren efter er så att inte syret gör att elden tar sig."

Det blev tyst en stund och sedan inleddes mot all förmodan en utrymning. Dock inte hastigt för alla var fullt upptagna med att ställa 20 frågor till min dotter om det verkligen brann, de såg inga brandhärdar, kände ingen rök, inget brandlarm tjöt, sa den knepiga morsan utrymningsövning, vaddå övning?

Dottern, som varit med förr, på de riktiga utrymningsövningar jag med jämna mellanrum tvingar henne och hennes bror att delta i (ja, det har med jobbet att göra), behöll kontrollen på ett föredömligt sätt. Medan hon talade lugnande till skocken, ledde hon dem galant ned för trappan. Utrymningen tog max 2 minuter och det får man vara nöjd med, så här första gången.

Nästa gång har jag som mål att få ut dem på 1 minut. Det bör gå.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar