tisdag 5 januari 2010

Det lilla strecket

Häromdagen läste jag en artikel om upptäckten av fetmagen. Detta ansågs sensationellt och författaren utgjöt sig i sprudlande termer om vad denna upptäckt kunde innebära för folkhälsan i framtiden.

Själv var jag måttligt imponerad. Vilken kvinna känner inte till fenomenet fetmage? Har man inte en egen att upptäcka, så kommer ju förr eller senare något som åtminstone i korta perioder kan kallas sommar och ibland inbjuder till avklädda vistelser på stranden. Där kan man upptäcka många fetmagar.

Även i övrigt tyckte jag att artikelns resonemang haltade mer än lovligt och att grammatiken stundtals var helt uppåt väggarna. Hade journalisten varit full? Jag övervägde att skriva en rad till redaktionschefen och upplysa om det inträffade när jag plötsligt fick syn på fetmagen igen, fast på ett annat sätt. Ungefär som när man tittar på bilden av den hemska häxan med vårtan på näsan och plötsligt upptäcker en ung, tjusig kvinna istället.

Det stod inte fetmagen det stod fetmagen. Är ni med mig? Inte fet-magen, utan fetma-gen.

Ett litet bindestreck kan verkligen göra en avsevärd skillnad ibland. Och det är inte att undra på att kommunikation mellan människor är det svåraste som finns.

En av mina vackra väninnor, alltid välklädd och chic, har under den rådande vintern här i Skåne, irriterat sig på nödvändigheten av att ständigt gå omkring i tjockbottnade, luddeluddförsedda stövlar, Bally Curlings och liknande skodon för att inte fötterna skall drabbas av kylknölar. Sådana är aldrig klädsamma när sandalettsäsongen kommer. Det är dessutom ofrånkomligt att man går som en sumobrottare när man har tjocka bottiner på fötterna, och hur snyggt är det till kjol? Jag håller livligt med men gör samma prioriteringar. Jag avskyr att frysa.

Döm emellertid om hennes oförställda glädje när hon hittade en annons i högermarginalen på Facebook med följande text:

Värmepumps
Butik


Äntligen, utropade hon för sig själv! Jimmy Choo, Fred Perry eller Manolo Blahnik har bönhört kvinnan och skapat pumps som går att använda på vintern.

Hon klickade på annonsen och medan datorn letade URLar, laddade ned bilder och gjorde sig redo att visa det fantastiska utbudet, föreställde sig min väninna pumps med väl dolt men ändå väldigt varmt foder, kanske med ett överdrag av getskinn som fungerade som snöröjning och vem vet, kanske någonslags batteridriven värmeslinga? Möjligheterna svindlade.

När det trådlösa, mobila bredbandet hade tänkt färdigt blev förvirringen total. Sedan avlöste besvikelsen förvirringen, också totalt. Sida upp och sida ned var nämligen full av värmepumpar.

Luftvärmepumpar, jordvärmepumpar, bergvärmepumpar.

Pumpar. Inte "pumps".

Min väninna bor i lägenhet, så behovet av värmepumpar var obefintligt.

Även här hade ett litet bindestreck på rätt ställe, exempelvis efter "värmepumps-" gjort att väninnan kunde ha skrivit några uppmuntrande rader till mig istället för att ödsla tid på att stirra på tekniska beskrivningar av olika värmepumpar.

Sensmoralen i denna historia är att det ibland är de små detaljerna som kan vara helt avgörande. (Och det känns som om jag inte är den första som kommit på detta, nu när jag ser det i skrift...)

2 kommentarer:

  1. Nej, först är du inte men det är alltid lika kul att hitta de små och stora missförstånden. Om din väninna verkligen trodde att det skulle dyka upp varma och snygga skor på bildskärmen så skulle jag också velat se hennes min... Antagligen stor underhållning.

    I ett tidigare jobb korrekturläste jag bl.a. katalogtexter till IKEA-kataloger. Ett livligt samtalsämne var om det var etiskt försvarbart att skriva bordslampa eller om vi skulle spela safe och skriva bordlampa. Det skulle ju kunna bli tal om avstavning på någon sida och då kunde vi ju få hela den kristna högern på oss...

    Annars är min favorit för dagen ett borttappat R på en ICA-skylt: Extrapris på Abbas sill-burka! DEN skulle jag vilja se :-)

    SvaraRadera
  2. Hahaha, jag så en skylt där man sålde julmus till extrapris. Inte alls dyrt. Man fick till och med flera för 20 kronor. :-)Sånt kan jag skratta ihjäl mig åt. I en av våra största morgontidningars personalmatsal, jag säger inte vilken, men både du och jag läser den, Stefan, erbjöd man chili con carne utan kött till lunch. Chili med kött utan kött, med andra ord. Också jättekul.

    SvaraRadera