Reklam

Häromdagen tittade jag på ett teveprogram på Svt 1 eller 2, kommer inte ihåg vilket. Däremot minns jag hur oerhört frustrerande det var att inte få en enda kiss-, tömma tvättmaskins-, gå-och-äta-något-, läsa-lite-i-tidningen- eller sätta-på-kaffe-paus.

Det kröp i kroppen på mig och de sista tio minuterna av programmet kunde jag inte koncentrera mig. Jag satt och gungade fram och tillbaka, kindtänderna malde, fradgan samlade sig i mungiporna och jag hörde ett hummande ljud som visade sig komma från mig. Ljudet påminde om "auuuuum" och det kändes mycket lugnande och ångestdämpande att frambringa det.

När programmet var slut, rusade jag med ett rytande iväg mot någonting annat, vad som helst. Åh, vad härligt att få göra något annat en stund. Fem minuter eller så. Sen ville jag titta på teve igen.

Sådan blir man när man vant sig vid reklamavbrott. Jag kan inte leva utan dem.

Däremot behöver jag inte nödvändigtvis TITTA på reklamen. Vissa är helt ok, några gillar jag så mycket att jag betraktar skådespelarna som vänner till familjen, det stora flertalet varken begriper eller minns jag och några formligen AVSKYR jag.

Ica- och Teliareklamen tillhör kategorin vänner till familjen. Det är en stor källa till förundran hur gotländskan kunde lämna Gotland för denna otroligt töntige Gunnar, men att hon verkar ha gjort det inger onekligen oss singlar ett visst hopp. Ica-Stig skulle jag kunna lägga in en offert på själv, mycket man. Tror jag skall lägga honom till listan där Shrek och Yoda redan finns, när jag tänker efter.

Men sen har vi kategorin avskyr. I denna kategori finns en reklamfilm där två karlar uppenbarligen har slagit vad om vem av dem som först får en mås att uträtta sina behov på någon av herrarnas tungor. Osmakligt så det räcker och blir över. Jag kommer inte ens ihåg vilket företag filmen skulle göra reklam för och jag är glad och lycklig över att jag inte gör det.

Ha, rätt åt dem!

Kategorin allra, allra bästa radioreklamen leverade sin vinnare för sisådär 6-7 år sedan. Reklamen gällde Yoggi Jalla och, förmodar jag, en yoghurttillverkare som hade beställt 5 ton bananer, men istället hade fått 5 ton av hallon, blåbär och boysenbär. Detta var han inte helt nöjd med, varpå han ringde upp leverantören och frågade hur det kunde komma sig och vad han skulle göra med dessa hallon och blåbär?

Leverantören var underbar, Göteborgare, lugn och glad och mycket tillmötesgående. Bananerna var slut, han fick hallon, blåbär och boysenbär istället och vad kunden skulle göra med dessa bär, det kunde ju inte leverantören veta. Det var ju kundens bär? E du gooooooo, eller, var andemeningen. Varmt och vänligt från början till slut.

Kan någon hitta denna reklamjingel någonstans så blir jag lycklig för länken.

För när den reklamen sändes satt jag som ett ljus. Varken gungningar, fradga eller gnisslande kindtänder var aktuella.