Ånga över gatan

Jag är väldigt nöjd med mitt badrum. Det tål påfrestningar motsvarande en soldat i ryska vinterkriget. Trots att vi bara är tre personer i hushållet tror jag att badrummet utsätts för högre belastning än vilket kommunalt badhus som helst.

En vanlig sommarlovsdag ser det ut så här:

• Först duschar dottern i vilket ingår tvätt av långt hår. När hon är klar är hela gatan insvept i ånga. Lokalradion har slutat gå ut med extrainsatta vädervarningar, de har lärt sig vem det är som härjat i badrummet.
  
• Sen kommer sonen in och duschar. I detta ingår tvätt av halvlångt hår. Vid det här laget duggregnar det på vår gata, trots att solen skiner på gatan bredvid.
  
• Sen kommer jag in i badrummet men jag raggartvättar mig, för jag vet att jag skall springa senare på dagen och att jag kommer att duscha då. Och jag är minsann inte sån att jag vill slösa med dricksvatten, naturresurser och orsaka klimatförändringar, jag inte.
  (Och utöver det så blir jag himla torr varje gång gumkroppen möter vattendroppar och en dusch om dagen får räcka. Annars fjällar jag bort.)
  
• När jag är klar har dottern kommit på att hon skall ut och springa. Sen måste hon duscha. Se vidare punkt 1 ovan.
  
• Sonen går på fotbollsträning. Kommer hem och ser ut som om han krupit omkring i en kompostbehållare i två timmar. Han MÅSTE duscha. Inklusive tvätt igen av halvlångt hår.
  
• Däremellan har jag sprungit och när jag kommer hem så duschar jag, om jag behöver eller ej.

Om det hade börjat växa tång ur golvbrunnen så hade jag inte blivit förvånad.

Tilläggas bör att det bara ser ut så här varannan vecka. Övriga veckor är barnen hos sin pappa och då duggregnar det på den gatan. Och på min golvbrunn växer det under samma tid spindelnät.