Ett av livets mysterier

Nu har jag tillbringat en hel dag på stranden i kultiverat och stimulerande sällskap. Lilla maggen var också med och fick sin beskärda del av uppmärksamheten. När jag är på jobbet och glider runt i kavaj så kan jag glömma att han finns, men sitter man i en brassestol iklädd bikini, då får man ha väldigt kort minne om man skall lyckas glömma. Jag är ännu för ung för att lyckas fullt ut.

Ett tag studerade vi alla i sällskapet våra magar och konstaterade att man kan bli rultig på flera sätt och att vi representerade varsin variant av dessa sätt. Ingen var nöjd, alla ville hellre haft någon annans variant av mage.

Osökt kom jag därefter att tänka på en annan sån där djup livsåskådningsfråga som jag grunnat länge på utan att finna något tillfredsställande svar. Tänk er följande:

Ni har fått på er inlines (skridskor med hjul) och vinglar för första gången ut på gatan iklädd dessa. Det går sådär, ni känner er inte säkra men lyckas ändå få upp en tämligen ansenlig hastighet, vilket oroar er för ni har ännu inte hunnit lära er hur man stannar. När ni som bäst forsar fram i nedförsbacken så fastnar plötsligt en kotte mellan hjulen och på en hundradels sekund svävar ni plötsligt i luften, på väg mot ett säkert lårbensbrott och avsevärda skrapsår. Just den millisekund när balansen och marken försvinner och ni svävar i luften, var i kroppen känner ni då det?

Jo, i MAGEN.

Jag kan ta ett annat exempel: Säkert har ni någon gång kört bil när ett barn, en hund, en katt eller ett rådjur plötsligt kommit farande fram ur buskarna. Innan ni ser föremålet så har era magar sett det och reagerat genom att bränna till, kraftigt och distinkt. Hack i häl, tätt bakom magen, hänger högerfoten med och stampar till på bromsen och strax därefter hinner ni själva fatta vad som nästan hänt. Ni kommer ohjälpligen sist, magen kommer först.

Frågan är då vad i magen det är som bränner till när man blir rädd? Är det magsäcken, levern, njurarna, stora kroppspulsådern eller en ännu oupptäckt elcentral som finns placerad där? Och varför är, vad det nu är som reagerar, placerat just i magen? Varför inte huvudet? Det är väl ändå därifrån verksamheten styrs?

Fundera på det. Och ni som vet svaret får gärna meddela det så att jag kan börja grubbla på vettigare saker. Om potatissallad går att kombinera med vårrullar, t ex.