Fylld av arbetslust efter morgonens murande började jag klippa gräsmattan. Eller den yta som varit täckt av gräs tills jag tog över hemmanet och det blev mossa, kvickrot och torra partier av det. Mycket lättskött men ibland måste man klippa av ogräset. Det började jag med.
När jag klippt ett varv fick jag syn på en massa ogräs som kommit upp i en rabatt till följd av senaste tidens nederbörd. Jag ställde gräsklipparen och slet upp ogräset. Det blev en rejäl hög som jag fick gå flera varv till tunnan med.
När jag slängde ogräset i tunnan upptäckte jag att buskrosorna vissnat och jag plockade med mig sekatören på min väg tillbaka från soptunnan för att klippa rosorna.
Bredvid rosorna hade ett träd börjat växa och jag har trott det skulle bli något fint. Nu när det är två meter högt ser jag att det är ett körsbärsträd av samma kaliber som jag redan har. Dessa blir 10-15 meter höga. Jag bestämde mig för att såga ned det. Genast.
Det gick jättebra frånsett att jag sågade mig i vänsterhanden, tvärs över fingrarna. Alla blödde utom tummen, han hann ducka.
Sen började jag gå bakåt i mina fotspår i trädgården, fortsatte klippa rosor, slet upp lite ogräs till och avslutade så småningom med att klippa färdigt gräsmattan.
Allra sist tvättade jag rent sågsåren. De såg märkliga ut, sårkanterna var liksom räfflade.
Sannolikt får jag väl bensår där nu.
Men trädgården är väldigt fin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar