Onda tankar om singeln

Idag har jag tänkt onda tankar om att vara singel, det tillstånd som passar mig så ypperligt för det mesta annars. Det slog mig, när jag ...

1. Cyklade och handlade bl a frukostbullar till barnen (jag äter yoghurt...),
   
2. Vattnade blomeländena i trädgården IGEN,
   
3. Fick avtjatat påslakan, lakan och örngott från barnens sängar (barnen hjälpte till men det mesta jobbet gjorde nog sängarna själva, jag hade min elaka blick, nivå 3, när jag beordrade omedelbar avtagning, och sängarna, som inte så ofta är föremål för min ilska, blev rädda),
   
4. Själv fick bära ned lakan med kompisar till tvättmaskinen och köra igång med tvättmedel och sköljmedel och rosa och Vanish och gud vet allt,
   
5. Fick fara upp igen och dammsuga sängarna samt klä på nya uppsättningar lakan och påslakan,
   
6. Hängde ut tvätten, och körde igång ytterligare två maskiner med överkast (många mammapoäng) och barnens kläder (främst dotterns, när hon inte orkar hänga in provade kläder i garderoben, lägger hon dem i tvättkorgen. På så sätt löser hon problemet med tråkig inhängning för stunden. En stor del av klimatproblemen vilar därför på hennes ansvar.),
   
7. Plockade in tvätten,
   
8. Manglade,
   
9. Stod i begrepp att börja dra igång drinkblandningar, moussakatillverkning och grekisk-sallad-komposition,

... att det hade varit trevligt om jag bara hade behövt göra hälften av dessa saker. (Jag skulle till och med kunna sträcka mig till att göra en tredjedel. Eller en fjärdedel. Eller kanske rentav en bråkdel. Men sådana förhållanden är svåra att hitta.)

Under flera timmar odlade jag bitterhet och missnöje och det är verkligen inte bra, sånt får man rynkor av. Om man rynkar ansiktet på samma sätt 200 000 gånger, så stannar rynkan där, har jag läst. Jag hann nog knipa ihop ögonen och vecka pannan och hakan säkert 195 000 gånger innan jag behärskade mig och beslutade mig för att hitta en lösning.

Lösningen var två. Barnen.

Genom att använda martyrskap, vädja till dåliga samveten och till slut tydligt ge order om inställelse i köket om 5 minuter, så blev allt bra. Således har de, under min pedagogiska ledning, kokat ihop både moussaka och grekisk sallad och det med den äran.

Drinkblandningen tog jag hand om själv, man skall inte utmana ödet med tonåringar i hushållet. Även om ingen av dem har hosta för tillfället.