Singelmiddagsblues

Under min studietid noterade jag att det fanns två skolor när det gällde mathållning. Det fanns de som åt nyttigt, regelbundet och rätt, med kostpyramiden/-tallrik/-whatever i fokus. Sen fanns det vi andra som kokade makaroner till alla måltider, hällde på ketchup och kompletterade det hela med Cola light, för läsk utan socker var på den tiden en nyhet. Dessvärre slumrar denna matanarkist fortfarande inom mig.

Varannan vecka när jag har barnen finns det ett överdåd av mat i kyl och frys medan samma utrymmen övrig tid ser ut som om huset stått obebott de senaste månaderna. Spindelväven minglar med en kvarglömd folköl och lite creme fraiche som står och möglar i en burk.

För det mesta lagar jag mycket mat, de dagar barnen är hos mig. Resterna fryser jag in och använder övriga veckor, när jag får klara mig själv. Eftersom jag inte är speciellt petig med saker och ting (ett annat uttryck för lat och slarvig) skriver jag aldrig på burkarna och påsarna vad som döljer sig inuti.

Det är lika givande varje gång att ta fram en burk av någon slags infryst mat från frysen och spänt vänta på att mikron skall avslöja om jag dragit en högvinst eller om jag drabbas av en blandad kompott restprodukter som jag gärna pillar ned i en och samma burk när det finns plats. Utan att de för den delen direkt passar ihop.

Ibland gläder jag mig åt tanken på falukorv med ädelost men upptäcker när jag öppnar mikron att doften av fiskgryta är omisskännlig. Då gäller det att vara flexibel och snabbt bli sugen på just fisk.

Idag bestod middagen av 3 potatisbullar, en liten slatt bearnaisesås, några matskedar färdigblandad spagetti och köttfärssås, 2 kanelbullar och 1 rad choklad. Allt utom bullar och choklad hade legat i en anonym plastburk och överraskningen var stor när jag upptäckte vad jag kombinerat ihop. Men det slank ned, det gjorde det. Man får inte var kräsen. Och kosten är verkligen varierad, ingen kan påstå något annat.

Lika slarvig som jag är med min egen mat, lika noggrann är jag med barnens. Jag handlar bara inför barnveckorna och inköpslistan baseras då på den matsedel jag har lagt upp. Något utrymme för spontanitet vad gäller menyn finns inte. Suckar barnen i början av veckan för att de inte är sugna på kokt lax så kan de välja ugnsstekt falukorv med potatismos och vitkålssallad eller spagetti och köttfärssås istället. Under förutsättning att det står på veckomenyn.

De skall dock inte luras att tro att de slipper laxen. Ånej, är den med på matsedeln blir det också lax någon dag. Förr eller senare. Och resterna äter jag veckan därpå. Lax med potatismos och köttfärssås är underskattat!