Tre borstar, tre uppsättningar tänder

När vi nästan var framme i Blekinge slog det oss att vi glömt necessären med allt sitt livsviktiga innehåll hemma.

Eller, oss och oss, det slog MIG att vi glömt necessären hemma. Barnen har fullt upp med att se till att de själva kommer med i bilen och det uppdraget kräver all deras uppmärksamhet, vilket innebär att de sannolikt inte hade slagits av den hemska necessärstanken förrän det var tandborstdags. Och då konstaterat att det var JAG som hade glömt den.

De har alltid fulla möjligheter att anklaga mig för glömska då packningen uteslutande är mitt ansvar. Glöms något, är felet mitt och jag bör skärpa mig till nästa gång, för det skapar otvivelaktigen problem när viktiga saker blir kvar hemma. Det borde jag veta. Vid min ålder.

Sonen reser alltid lätt, han tar med sig själv och är fullt nöjd med det. Några underhållningsattiraljer vad gäller hår, kropp eller nöjen, behövs inte. Det han behöver, det packar jag ned, resonerar han. Övrigt behöver han inte.

Dottern reser alltid med full packning, oavsett om vi skall vara borta i två veckor i Thailand, eller på middag hos grannen. Inget av det hon prioriterar är emellertid livsviktigt för någon annan. Vi kan alla leva utan hennes mobil, hörlurar, solglasögon, borste, eau de toilette och konstiga skönlitterära verk som samtliga handlar om misshandel, övergrepp, elände, ond, bråd död eller vampyrer. Eller i vissa fall alltihop inom samma pärmar.

Efter stor tankemöda konstaterade jag att det allra viktigaste som befann sig i resklart skick i necessären - den som stannat kvar hemma - var tandborstarna. Övrigt kunde vi leva utan i vildmarken, några dagar.

Dottern gjorde en snabbinventering av sitt bagage och konstaterade att det innehöll en styck mascaraborste och en styck hårborste. Räknade man in min snöborste som låg i bilens koffert var antalet borstar tre, vilket i teorin var ett lagom antal åt oss. Ingen höll dock måttet för uppgiften och vi fick svänga inom Lidl och köpa tre nya tandborstar, en rosa, en grön och en blå.

Lillebror insisterade på att han skulle ha den rosa - ett utslag av någon form av pojkhumor - jag skulle ha den gröna och dottern skulle ha den blå. Detta var skojigt under första tandborstningen. Vid tandborstning nummer två hittade jag sonen fullt upptagen med att borsta gaddarna med min gröna. Att han skulle ha den rosa hade fallit på sin egen orimlighet, han hade således helt glömt sitt skojiga infall och rent instinktivt valt mellan grön och blå tandborste.

Och, som tur är, valt den gröna. Hade han valt den blå, d v s systerns, hade vi fått köra akut in till närmaste lanthandel och i värsta fall bryta oss in för att tillskansa oss en ny. Alternativt fått koka den befintliga tandborsten i Klorin.

Det fanns mascara på Lidl också. Den är jag iklädd nu och den täcker effektivt både litegrann av fransarna, stora delar av ögonlocket och en bra bit ned på kinden. God valuta för pengarna.
Så det är tur att jag har nya solglasögon. De täcker upp hela ansiktet och jag behöver således inget smink.

Jag visste väl att det var ett fynd!