När Gud skapade mig tror jag det gick lite fort. Ungefär som när man bakar sockerkaka men glömmer bakpulvret. Det blir något slags slutresultat, men det blir inte riktigt som man hade tänkt.
I mitt fall glömdes det några matskedar salt och ungefär lika mycket mineraler. Har jag fått lära mig. För jag har nämligen kramp på de mest otippade ställen av kroppen i tid och otid. I synnerhet på vintern och när jag är gravid. Just det sista känns inte som något stort problem. Med tanke på att båda barnen uppnått tonåren är nya bebisar inte något jag tror den helige anden har planerat att välsigna mig med, men vinter blir det ju titt som tätt. Alldeles för ofta, enligt min uppfattning.
Och då får kramp. För att det råder obalans bland kroppens salter och mineraler, sägs det.
Krampen kommer främst när jag har gått och lagt mig. Då har jag kramp i tårna eller ovanpå fötterna eller i hålfoten eller i vaden eller på skenbenet (ett typiskt helt otippat ställe, vem trodde man hade muskler där?) eller varför inte på alla ställen under knäet samtidigt.
Tänjer man upp tårna för att få bort krampen ur dem, drar musklerna i hålfoten ihop sig. Åtgärdas detta genom att man trycker ned hålfoten, börjar det krampa uppe på foten. Och så eskalerar det. När man har bökat runt en stund i sängen och på så sätt fått förmånen att identifiera och hälsa på alla musklerna i den aktuella regionen, ger man upp och kliver ur sängen.
En stillsam promenad i 5-10 minuter runt bingen brukar lugna ned musklerna. Detta kan dock skrämma upp vilken karl som helst som vaknar och ser hjärtevännen gå med en gång liknande Frankenstein runt sängen under utstötande av djupa suckar. I synnerhet de karlar som jag träffat under sommaren och som inte upplevt detta förut kommer osökt in i tankar om ritualmord och nattliga riter med oskuldsfulla offer. Hur de får ihop att dessa rejäla karlar i åldern 40+ skulle fungera som oskuldsfulla offer i mina nattliga riter, är lite oklart. Men får väl förmodligen skyllas på att de är yrvakna.
Om jag är väldigt trött, kan det funka att stå med händerna på sängen och halvsova medan benen och fötterna läker sig själv. Denna metod tar lite längre tid, men å andra sidan kan man halvsova under tiden. Det är betydligt svårare att gå och halvsova. Man tenderar att gå in i saker och då gör det plötsligt ont på ett annat sätt. Och i det fallet tar minus och plus inte ut vartannat som i matematiken i skolan. Allt blir bara etter värre.
Inatt har jag haft förmånen att få upp och hoppa tre gånger för att åtgärda krampen i benen och fötterna. Det är förvisso inte vinter, men har mina fötter blivit kalla under dagen tolkar de frikostigt läget som vinter, och straffar mig genom att dra ihop sig på natten.
Så det är frågan om inte jag får damma av mina Bally curling-skor iallafall. Eller stoppa in fötterna i termotofflor innan jag prägar ned dem i de högklackade. Jag får prova mig fram...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar