En hotellstäderskas känslor

Jag kan livligt sätta mig in i en hotellstäderskas känsloliv. Hur det känns att komma in i ett hotellrum och slå sig för pannan över vilken röra som råder av obäddade sängar, märkliga kläder som draperats överallt, handdukar på golvet, i badkaret, i handfatet och i garderoben, tandkrämsrester på badrumsspegeln (i bästa fall) eller på spegeln ovanför skrivbordet (vanligt förekommande bland familjer med tonårsdöttrar där föräldrarna desperat och uppfinningsrikt försöker finna på sätt att sköta sin hygien utanför badrummet) och liknande röror.

Jag förstår att de ibland känner för att dra städvagnen bakåt, ta hissen ned och rulla iväg med sin vagn mot solnedgången och aldrig mer komma tillbaka.

Men sen tar de ett djupt andetag och griper sig an problemet. Samma problem som de kommer att få gripa sig an cirka 50 gånger till den dagen, innan det är dags att gå hem.

Jag kan också förstå tillfredsställelsen när städerskan står i dörröppningen en stund senare och är klar. När allt är bäddat och städat, papperskorgarna och de närmaste 5 kvadratmetrarna runtomkring dessa som tidigare såg ut som en återvinningsstation, är fria från slängda saker och när man blir bländad av att titta in i speglarna. Det säger katsching om allt man tittar på, som Anna Anka skulle säga. Och man känner sig lycklig.

Det fattar jag.

För i går morse lämnade jag ett rent och fint badrum. Och när jag kom hem låg lilla badrumsmattan ihopsnurrad till en rulle och såg ut som en väldigt vit liten sovande tax. Toarullen var slut, men hängde ändå kvar. Hela min fina, byggda badrumshylla som normalt är stilenligt dekorerad med endast tre silverljusstakar med vita ljus i, var helt belamrad av smycken, locktänger (den nya som bränner pojkar på halsen), borstar, hårgrejer, spray och cirka tio miljoner saker till.

Det var blåa tandkrämsrester ca en halvmeter från den yta där det är normalt att man finner tandkrämsrester. Handdukarna såg ut som om man försökt vika fina serviettformationer av dem och veckat dem för hand till dragspel.

Och jag försökte glädja mig åt att det bara finns ett badrum på det här hotellet.