Sänghistorik

År 1985 köpte jag en vit dubbelsäng på Bromölla möbelvaruhus. Denna säng har sedan dess bott på sex olika adresser genom åren, små söta barn har legat i mitten av sängen och prövat på att kissa i den, familjemedlemmar har gratulerats på födelsedagen i sängen samt legat sjuka i influensa, lunginflammation och vattenkoppor. Om jag inte minns fel har jag förlovat mig i bingen och på det hela taget har ett halvt liv tillbringats i träkonstruktionens sällskap. Eller åtminstone 12 ½ år av de 25 som sängen varit i min ägo. De senaste åren har emellertid sängen varit dotterns.

Men nu är epoken slut. Efter 25 år har sängen tjänat ut och ska nu antingen vidare till Erikshjälpen, Myrorna eller sänghimlen. I helgen har sängen monterats ned och burits ut till garaget för mellanlagring. Dottern har fått sova på resesäng och planen är att Ikea skall leverera den nya sängen i 15 olika platta paket under veckan så att jag kan skruva ihop den nästa helg.

Parallellt med detta ska jag måla grå fondvägg och svänga inom det nyinvigda massor-av-fotbollsplaner-stora Ikea och hitta ett nytt sängöverkast. Jag är mycket för att inte bara göra en sak i taget.

Slumpar det sig som jag tänkt, sitter jag med allt samtidigt och i början på nästa vecka ser dotterns sovrum ut som klippt ur Sköna hem.

Slumpar det sig som Ikea tänkt, målar jag om väggen och köper sängöverkastet i veckan och väntar sedan i cirka 10 veckor på sängen som på grund av leveransproblem inte kan levereras som utlovat. Och dotterns sovrum kommer under den tiden att se ut som taget ur ett hemma-hos-reportage i Aluma.

Man har ju varit med förr...