Veckohandling

Jag veckohandlar på söndagsmorgnarna. Då är det lugnt och skönt i affären, inget riv och slit bland köttfärsförpackningarna och ingen som rycker upp en fryst fläskfilé och hotar omgivningen med, så att frun får leta rätt på det bästa exemplaret filé med den perfekta vikten och så lite hinna som möjligt, innan någon annan får komma till.

Vi som handlar på söndagarna är planerade och strukturerade personer som kan tänka en hel vecka i förväg och därför redan på söndagen köper fredagsmysattributen och lördagsmiddagsingredienserna utan minsta problem. Ibland dyker det upp några stressade typer även på söndagarna, men det är för att de har upptäckt att kaffet, mjölken, brödet eller kaviarn är slut, och de rycker bara åt sig det önskade och stormar ut igen.

Medan vi andra strosar vidare och noga läser allt på alla förpackningar, jämför fetthalt med E-nummer, fibermängd med sockernärvaro och i stillsam kontemplation stirrar rakt upp i luften en stund där vi står medan vi låter alla procent och gram processas i hjärnan tills vi vet vilken produkt som är nyttigast för oss. Och sen tar vi den. Eller så tar vi den absolut sämsta, bara för att vi vill göra ”the wild thing”.

Då känner vi oss busiga.

Jag gör först en veckomatsedel, därefter knåpar jag ihop inköpslistan efter den och slutligen handlar jag. För att klara av att hitta på sju middagar var sjunde dag, krävs ett visst tankearbete. För att klara av att i huvudet kunna göra en inventering på lagret och avgöra vad som finns hemma och vad som behöver införskaffas krävs även en viss processförmåga.

Detta får hjärnan leva med och acceptera men vi har kompromissat på så sätt att när väl inköpen sker, då behöver inte hjärnan vara med annat än väldigt lite. Mest så att styrfart upprätthålls och så att musklerna ges impulser i sådan omfattning att kundvagnen och kroppen förflyttar sig och rätt varor hamnar i vagnen. Samt att alltihop, kropp och varor, kommer hem igen efteråt.

Det brukar fungera väl. Dessvärre innebär detta att det som till äventyrs inte står på listan, hur självklart det än är att produkten bör följa med hem eftersom den gjort det varje vecka de senaste 15 åren, inte handlas. Dessutom är effekten sådan att det som står på listan, men som har slunkit med från föregående veckas inköpslista, inhandlas ännu en gång.

Jag har försökt diskutera problemet med mig själv flera gånger, förklarat vikten av ett aktivt tänkande även i affären, men tyvärr... Jag har fortfarande inte riktigt nått fram.

Således kommer vi inte ha en droppe mjölk i hushållet nästa vecka. Och på torsdag skall jag laga chiliräkor med purjolök och creme fraiche fast den här gången utan creme fraiche. Är rädd att det kan bli lite torrt, men det är smällar man får ta.

Däremot kan jag glädja hela hushållet med att vi har GOTT om sådana där wc-grejer som man hänger i toaletten och som skummar så fint när man spolar. Vi har också ägg i sådan mängd att jag överväger att arrangera gårdsförsäljning av sådana. Gård som i framsidan på huset, inte gård som i lantbruk.

Eller så får vi sitta på toa och äta omelett hela veckan, det är också ett alternativ.