Hårfärg

I somras var vi i Turkiet och då blektes håret några grader. Åtminstone på dottern och mig som jobbade lite medströms med processen och hjälpte den på traven. Våra blonda peruker såg jättefina ut när det var nyblekta, men milde himmel vad trista de blev efter några veckor när utväxten kom. Och så här snart tre månader efter hemkomsten ser vi ut som bedagade skönheter med ett partiellt blont hår med mörkbruna rötter. Långa rötter.

Dottern bestämde sig därför idag att göra något åt problemet. Trots storm och rejäla motvindar cyklade hon ned till affären och köpte någon slags hårmedel som skulle råda bot på eländet. Därefter stängde hon in sig i badrummet.

Efter en lång stund av diverse långa tystnader avbrutna av spridda spolljud kände säkerhetschefen i mig att det var läge att kontrollera tillståndet. Jag knackade på badrumsdörren och steg in i rena ammoniakångorna. Det luktade så starkt att några få svininfluensavirus som förvirrat sig in i badrummet boxade sig ut genom dörrhålet och flydde norrut mot Småland. Medan jag tittade norrut studerade dottern min utväxt och bad mig sätta mig ned på toalettstolen. Hon hade medel över och det fanns användningsområden för denna rest, det såg hon tydligt.

Efter diverse pysslanden hade jag en synnerligen märklig frisyr bestående av en flottig hjässa och ett i övrigt torrt hår. Så skulle det se ut i 10 minuter, sedan skulle jag massera huvudet med ljummet vatten.

Så gjordes. Och med tanke på att timmen var liden funderade jag en aning om på hur eländet skulle kunna sköljas ur, utan att hela håret skulle behöva blötas ned. Några minuter senare testade jag detta moment, och det gick men var sannerligen inte lätt. Jag sköljde lite halvhjärtat tills jag trodde att jag möjligen kunde ha fått ur det mesta, samtidigt som resten av håret förblivit torrt.

Därefter trodde jag att jag var klar, men si, så lätt kommer man inte undan. Nu skulle efterbehandlingen sättas in, det var någon slags balsam som skulle masseras in och sitta där i två minuter. Sedan var det sköljning igen och först därefter var jag klar.

Imorgon klockan sju skall jag infinna mig på polisstationen för samåkning till polismöte på annan ort. Jag tycker mycket om poliser och hoppas VERKLIGEN att jag inte tvingas infinna mig med en grön hjässa. Eller orange.

Isåfall får dottern åka i mitt ställe. Jag tror inte att någon ser någon direkt skillnad på oss. Jo, hon har lite kortare hår än jag, det skulle väl vara det, kanske...