Endast tomten är saknad

Jag lever med en märklig känsla just nu.

Det är 9 dagar kvar till julafton, det är julklapparnas prime-time, det är recept på sillinläggningar som inte hittas, lax som skall gravas, skinka som man skall slåss om i butiken, kort som skall skrivas, paket som skall lackas och apelsiner som skall förses med nejlikor. Det är stress som skall kännas till och med när man sover, hjärtat skall så extraslag ibland, helt okontrollerat relativt ofta, man skall tänka på listor, dill, grovt salt, saffran, jäst och tejp.

I vanliga fall. Inte i år. För det märkliga är att jag redan har gjort allt.

Det är 9 dagar kvar och jag är färdig med julklapparna. Jag har köpt skinkan (fryst, för det hör till att man fixar skinkan själv dagen före julafton), jag har skrivit inköpslistor över julbordets alla beståndsdelar, julkorten är skrivna, frimärken är köpta och påklistrade, granen är klädd och det luktar stearin, pepparkakor och glögg till och med inne på gästtoan.

Lussekatter och andra julkakor är bakade, marsipankulor med nougatfyllning, doppade i choklad är tillverkade och jag har en plan för brödbak på söndag. Inte för att jag behöver utan för att jag vill blanda ut doften av stearin, pepparkakor och glögg med lite nybakt bröddoft.

Det är så mycket julstämning hemma hos mig att det inte skulle förvåna mig om jag vaknar upp en morgon och tomten ligger i och snarkar i sängen bredvid. Och att jag förvandlats till tomtemor med rund(are) mage, grått hår och bara röda kläder i garderoben.

Det är i princip bara det där med tomten jag har kvar att fixa. Nio dagar till jul, sa ni...? Hm, nu blev jag lite stressad.