fredag 25 december 2009

Julaftonsresumé

Jag läste härförleden att någon har uppfunnit begreppet "stjärnfamilj" som komplement till kärnfamilj. Kärnfamilj är mamma, pappa, idel gemensamma barn, farmor/-far, mormor-/far, märkliga faster Ebba, läskiga morbror Sune och odrägliga kusinbarn.

Stjärnfamiljen är den familj man gör saker med, utan att nödvändigtvis göra det för att man råkar dela DNA-komponenter.

I mitt umgänge kallar vi begreppet rent-a-family men principen är densamma. Det är med rent-a-family vi firar jul, födelsedagar, konfirmationer, studenter, nyårsaftnar, midsommaraftnar och after salsa på söndagar. (Det är numera längesedan vi gick på salsakurs på söndagarna men after salsan håller vi liv i ännu. Vi är väldigt traditionsbundna i rent-a-family.)

Igår firade därför jag och barnen julafton med rent-a-family och det funkade alldeles utmärkt. Inte alls som en film av Lars Norén. Inte filmen "Tomten är far till alla barnen" heller, eftersom de enda närvarande männen var unga män utan barn. Såvitt vi vet, åtminstone. Det var mer som filmen Tomtebobarnen eller som ett vackert vykort av Jenny Lind. Julmust, ljus, braskamin och högläsning i brasans sken.

Jag gav nämligen lämpligt nog bland annat bort min bok i julklapp och ägnade sedan långliga stunder åt att läsa högt ur densamma. Företrädesvis sådana kapitel som handlade om rent-a-family. Detta väckte stor glädje och stundtals också skadeglädje när jag hade skrivit något utlämnande om någon.

När jag började bli hes och kretsen ivriga lyssnare som satt vid mina fötter minskat till att endast omfatta jättehunden Rex som gillar att slicka på mina ben och som låg kvar av den anledningen, blåste vi ut ljusen och gav oss iväg på midnattsmässa.

Att gå på midnattsmässa kan missuppfattas vara en aktivitet försett med töntvarningsetikett, men så är ingalunda fallet i mitt samhälle. Medelåldern är låg och det är snarare ungdomsgård med föräldrainslag än ålderdomshem. Alla sjöng med med liv och lust och jag och rent-a-family läste på pin kiv de gamla versionerna av bönerna när resten av församlingen stretade på med de nya. Fullkomligt obegripligt att dessa skulle moderniseras. Men begrep inte vad man menade förr, man begriper fortfarande inte, men nu kan man inte ens rabbla med längre.

Efteråt travade vi hem i natten och jag kom i säng mycket senare än vanligt. Med påföljd att jag sov till klockan 11 idag. Klockan elva! Fattar ni? ELVA.

Detta har aldrig tidigare hänt och jag tolkar välvilligt detta som ett tecken på att jag nu har vänt i ålder och är på väg tillbaka mot ungdomen. För det vet ju alla att ungdomar sover länge medan det är den äldre generationen som väcker liv i tuppar, tidningsbud och bagare.

Idag skall jag inte göra ett smack. Jag skall "chilla" och möjligen installera en del av de tekniska prylar som numera ingår i vår familj. Och sen skall jag ligga på divanen (soffan), äta praliner (julgodis) och sippa champagne (lite glögg).

Det här bra härligt med jul.

2 kommentarer:

  1. Låter som en härlig jul och en skön midnattstradition. Stjärnfamilj är minsann inget dåligt begrepp. Att bli handplockad utan DNA-bevis är ju en hedersbetygelse om något.

    Jag kan se framför mig att det nog också finns olika familjesammansättningar, eller stjärnkonstellationer, lämpade och skräddarsydda för olika tillfällen.

    Stora Björn när man känner sig liten, Draken när man känner sig illmarigt elak, Bägaren när man behöver åtgärda vätskebalansen, Lejonet när man är herre över världen, Kompassen när man är vilsen, Södra Triangeln när man är på shoppinghumör, Skorpionen när man vill sätta en tagg i någon, Sextanten när man... nä, jag stannar med liknelserna där...

    Själv firade jag med still-my-family även om vi numera har egna hustak till vardags... En go tradition.

    Jag håller med dig om kopplingen mellan ungdomen och tiden då man slår upp sina blå på morgonkröken. Delvis därför att jag isåfall är klart yngre än dig (!)...

    Lycka till med chillandet, jag hakar på och softar allt jag orkar idag. Tids nog ringer ju vardagsväckarklockan igen...

    SvaraRadera
  2. de är en säkerhets mamma värd... kram

    SvaraRadera