fredag 22 januari 2010

Jag skall aldrig. Fast kanske...

Vi pratade om drogberoende idag på jobbet och jag sa att jag inte fullt ut kan förstå de krafter som gör att man inte kan låta bli att förstöra sitt liv, oavsett om det handlar om sprit, tabletter, pulver eller poker på nätet.

Fast när jag tänker efter så kan jag det.

Varje morgon tänker jag att jag inte borde äta choklad. Jag bestämmer mig faktiskt till och med för att aldrig mer göra det. Och det känns som ett enkelt och väldigt självklart beslut. Jag är inte sugen på choklad, jag kommer sannolikt inte att bli det någon mer gång heller, och intaget är helt avslutat. Morötter, here I come.

Hela dagen går, allt är frid och medvind. Ingen choklad.

Jag äter middag. Ingen choklad.

Jag sätter mig i soffan. Jag börjar tänka på att ta en chokladbit. Och den tanken känns inte alls dum. Faktum är att den känns begåvad. Choklad är inte bara gott, jag äter det absolut inte för att bara stimulera smaklökarna. Nej, jag äter choklad av helt osjälviska och samhällsekonomiska skäl. Man blir frisk av choklad, man blir lycklig av choklad och dessutom fungerar choklad som afrodisiakum. Vilket ju är väldigt användbart om jag nu någon gång träffar mr Right eller vid de tillfällen jag möter någon som åtminstone vill komma på anställningsintervju för befattningen.

Äter man choklad kan man jobba mycket till ett minimum av sjukfrånvaro och dessutom gör man andra medmänniskor glada däremellan.

Med gott samvete och ett av godhet milt sinnelag hämtar jag därför min Lindt-choklad med chilismak och äter upp den.
Eller min choklad med smak av citron och ingefära.
Eller min choklad med smak av havssalt.
Eller någon del av en kvarglömd chokladtomte.
Eller mörk bakchoklad som vitnat av ålder.
Eller hundchoklad (förekom främst på den tiden jag hade hund).
Eller en sked kakao.
Eller alltihop i takt med att den ena produkten efter den andra tar slut.

Hela tiden är jag jättenöjd med min insats som ju uteslutande görs för världens bästa.

När jag går och lägger mig, börjar den första ångesten komma. - Vad har jag gjort? Hur tjock kommer jag inte att bli nu, efter ett kvarts kilo choklad och en halv burk kakao?

Jag sover oroligt på natten, vaknar på morgonen och är väldigt bestämd. Jag skall ALDRIG mer äta choklad. Jag är inte ens sugen.

1 kommentar:

  1. Ren choklad är tveksamt... men jag har överseende, jag är generös... En chokladdoftande Imperial Stout gör mig nämligen alltid på gott humör. Inte på samma sätt som Lindts afrodisiakum (alls faktiskt) men bara för att det är så underbart gott...

    Har läst en undersökning där 8 av 10 amerikanska kvinnor skulle föredragit choklad livet ut om alternativet var män...

    ...och nu ser jag kopplingen till ditt förra blogginlägg - tydligt ;-)

    SvaraRadera