Disco-queen

Imorgon skall jag hjälpa niorna att arrangera disco för mellanstadiebarnen. Jag vet inte riktigt HUR jag skall hjälpa dem för jag har inte fått någon arbetsbeskrivning. Ingen har heller frågat mig till råds om hur jag tycker de skall lägga upp det hela. Allt känns således väldigt osäkert och instabilt.

Här sitter jag med 33 års rik och frekvent erfarenhet av just discon, jag började besöka dylika redan som 12-13-åring och vid 16 var jag vad man skulle kunna kalla för en expert. Nu kan jag doktorera, även om väl i ärlighetens namn inte besöker just discon så där väldigt ofta nuförtiden. Men jag minns bättre vad som hände på 70-talet än vad som hände förra veckan, så jag är i princip väldigt mycket med i matchen fortfarande.

Och jag har länge velat fråga hur de har tänkt sig marknadsföringen av discot, vad blir det för musik, har de gjort blandeband (något som vi födda på 60-talet annars är experter på), kommer de att köra någon tävling i mitten för att få igång de 10-åriga pojkarna som annars bara står och hänger, de har väl tänkt på att de kan sälja dryck och snacks på discot och de vet väl att sega gubbar inte är att tänka på (sätta-i-halsen-risken) utan bara choklad (som smälter innan barnet har kvävts)?

Jag är väldigt orolig. Att representera en människotyp som består av egenskaperna kontrollbehov kombinerat med en stark tro på att skall det bli riktigt och bra gjort, skall jag göra det själv, är inte helt enkelt.

Men, jag har tränat mycket på självbehärskning och -kontroll och inte frågat ett dugg. Däremot har jag skrivit på en beredskapsplan och den är nu helt klar. I stora drag innehåller den följande punkter:

Om partystämningen inte kommer igång tänker jag arrangera en danstävling, liknande den jag hade på jobbet i veckan. Jag dansar och de gissar. Den som har flest rätt vinner en läsk (som jag köper inne på närlivset intill strax innan).

Sen tänker jag ha tryckarskola för killarna. Hur man håller om flickan utan att det blir oanständigt men ändå spännande, att det är viktigt att alla pojkar trampar iväg åt samma håll under tryckaren för annars blir det mer radiobilskörning än dans av det hela och lite sådant.

Parallellt med tryckarskolan för killarna tänker jag låta min dotter lära flickorna grundslagen i boxning. Självförsvar för småbrudar.

Och är det fortfarande avslagen stämning efter detta tänker jag lära dem discodans à la Travolta. Och sen är kvällen nog slut.

När jag tänker efter kör jag nog min beredskapsplan även om partystämningen kommer igång av sig själv. Har jag nu hittat på allt så vill jag nog gärna genomföra det också.

Åh, vad stolt min dotter kommer att bli när jag dansar solo för halva hennes skola! Jag kan redan se framför mig hur hon tårögt faller mig om halsen efteråt fylld av tacksamhet.

Men sådan är jag, fin och osjälvisk.

Och med ett störande kontrollbehov.