torsdag 4 februari 2010

Kameler

Om någon vecka åker jag och barnen till Egypten. Det skall bli skönt, det tycker både jag, barnen och uppenbarligen en del av mina arbetskamrater också. Någon av de sistnämnda sa att man kanske kunde sälja mig, när jag nu ändå var på avvägar,och på så sätt bli av med mig för gott. En kamel borde man nog kunna få i gengäld. Kanske inte en ung kamel, men iallafall.

Varpå någon med mer negativ inställning till livet invände att den affären isåfall måste göras omgående, i samma ögonblick som mina fossingar beträder den egyptiska marken, för hinner egyptierna lära känna mig, så kan det bli så att jag kommer tillbaka och har tre kameler med mig. Som skickas med av invånarna i deras stora glödje över att de blivit av med mig efter bara en vecka.

Jag tror de skojade med mig, så jag skrattade hjärtligt. Fast det var bara jag som skrattade, de andra tittade mest menande på varandra. Förmodligen en del av skojet. Jag skrattade hjärtligt åt deras skådespelartalanger också.

Nåväl, när vi nu ändå var inne på kameltemat så fann jag det på sin plats att avsluta ett mail till en av de aktuella kollegorna med "med vänlig kamelhälsning, Mimmi". Det tyckte jag var fyndigt och så visade jag att jag förstod att de inte menade allvar utan bara var kärleksfullt skämtsamma mot mig.

Tillbaka fick jag raskt ett mail med hälsningar från "Kamel-iadamen". Det var lite roligt, men nu blev det genast tävling av det hela. Vad skulle jag hitta på tillbaka? Jag grunnade i fem minuter och kom sedan på att hälsa från "Kamel-eonten". 5 poäng till mig. Yes!

Kollegan kom då på "kameltå" men vågade inte skriva det i mail utan kom in på mitt rum och viskade det. Jag blev lite ställd, hade trott att jag hade vunnit tävlingen och jag både gillar att vinna tävlingar och att ta ut segrar i förskott, så det blev lite dystert med ens.

Men under natten kom inspirationen. Idag mailade jag en hälsning från "Kamel-lerborste". Och jag har inte fått något tillbaka så jag utgår ifrån att jag den här gången har en klockren seger. Vet bara inte riktigt hur jag skall fira den, när ingen mer än kollegan vet om att den pågått. Sannolikt får jag inget pris av någon. Fast jag kanske kan köpa mig något fint i Egypten och tvinga dem att skramla ihop till det hela när jag kommer hem. En kamel, kanske?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar