måndag 15 februari 2010

Skicka fel

Jag fnissar ibland förtjust åt tanken på alla mail och sms som skickas FEL varenda dag. Det händer relativt ofta att jag får mail som absolut inte skall till mig men som ändå landat i min inbox, sannolikt för att avsändarens mailklient föreslagit mitt namn när vederbörande har börjat skriva de första bokstäverna i namnet på den som egentligen skulle nåtts av innehållet. Och så tittar inte avsändaren jättenoga i Till-rutan innan det trycks på Skicka-knappen. Och händer det mig relativt ofta, bör det rimligtvis hända på andra håll och kanter i världen också.

Lika illa är det med mobilen. De personer jag senast smsat är de som föreslås först när jag skall skicka iväg ett nytt sms. Det har hänt att jag har fått ett sms som upprört mig, varpå jag känt behov av att berätta detta vidare till en tredje person men istället berättat det vidare för personen det handlade om. Ofta känner man att det blir fel i samma ögonblick som man trycker på Skicka och stor ångest uppstår i stort sett omgående. Att återkalla har ännu inte uppfunnits. Inte i mina mobiler iallafall.

För några år sedan hade jag en pojkvän som verkligen uppskattade mig efter förtjänst. Stor saknad uppstod bara vi hade varit ifrån varandra en kort stund och så fort han kunde under dylika frånvarotillfällen, vilka oftast uppstod i samband med arbetet, vi jobbade inte på samma arbetsplats, skickade han ett sms eller ett mail där han förklarade sin stora kärlek.

Vid ett tillfälle hade han varit på kundbesök hos en stor kund, ett multinationellt företag, och träffat sin kontakt där. Så fort mötet var avklarat och han åter satt i firmabilen tog han fram mobilen för att skicka ett sms till mig i vilket han förmedlade att han förvisso inte låtit höra av sig på ett tag, en timme eller så, men att kärleken fortfarande var oändlig.

Han skrev: "Älskade, saknar dig redan. Längtar efter att få träffa dig igen. Puss och kram, NN".

Sedan tryckte han sig fram till Mimmi i mobilens adressbok och skickade iväg. Nöjd och lugn startade han bilen och körde ut från parkeringsplatsen. När han hade kommit en liten bit ifrån det stora företaget pep mobilen till. Han hade fått ett sms.

Lycklig i sin förvissan om att det var jag som svarat med motsvarande kärleksbetygelser, tog han telefonen och läste. Det var inte från mig, det var från Mikael, kunden han precis hade besökt. Han skrev:

"Oj, hade ingen aning om att du kände så för mig. Det kom lite oväntat. Men visst, jag gillar dig också! Puss och kram, Mikael".

Mimmi och Mikael låg efter varandra i hans adressbok.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar