Följande ljudkuliss är vanligt förekommande i min bostad:
Tystnad, tystnad, tystnad...
Bzzzz, bzzzz, bzzzz.
Tock-a-tock-a-tock-a-tock.
Bzzzz, bzzzz, bzzzz.
Tock-a-tock-a-tock-a-tock.
Bzzzz, bzzzz, bzzzz.
Tock-a-tock-a-tock-a-tock.
Tystnad, tystnad, tystnad...
Ordförklaring:
Tystnad = dottern inte hemma.
Bzzzz = dottern kommer hem, hennes telefon börjar vibrera av sms.
Tock-a-tock = dottern svarar på sms. Detta pågår oupphörligen medan hon duschar, äter, byter kläder, sminkar om.
Tystnad = dottern har lämnat hemmet.
Fast även när varken hon eller hennes nästan lika frekvente mobilanvändare till lillebror är hemma, "hör" jag ibland att det bzzz-ar av sms. Jag noterar att sms ankommer till dotterns rum, till sonens rum och ibland tror jag att det kommer sms till köket också. Hur detta går till vet jag inte, med tanke på att inga mobiler finns på dessa platser. De befinner sig istället tillsammans med matte respektive husse någon helt annanstans, hängandes på byn eller åkandes buss mot fjärran resmål (grannkommundelen). Finns säkert någon vetenskaplig förklaring. Intuition, kanske.
För mina egna telefoner är det inte som låter. Jag har alltid ljudet på, på mina mobiler. När någon för en gångs skull skickar mig ett sms, då vill jag verkligen inte riskera att missa det. Den tutar så det hörs ned till Trelleborg. Fast inte så ofta, som sagt. Inte oftare än att Trelleborgarna tror att det är kvartalskontroll av "hesa Fredrik".
De 3000 sms som mina barn gör av med i månaden, räcker för mig i 30 år. Lågt räknat.
så är det att ha tonåringar .. jag vet ...
SvaraRadera