Häcksaxmanual

Efter en himla massa år med egen, renoveringskrävande villa börjar jag bli riktigt händig. Det är egentligen ingen konst alls, att bli en Martin Timell eller Ernst vad-han-nu-heter. Har man bara riktiga verktyg så görs arbetet nästan av sig själv. Man behöver i princip bara vara närvarande och ibland hålla lite, så har man sitt nya staket eller väggarna fulla med hyllor eller vad man nu tycker sig behöva.

För några år sedan köpte jag en elektrisk häcksax som jag har kört litegrann med så sent som idag. Den är mycket roligare än den vanliga Mimmi-drivna och bra mycket snabbare på att klippa.

Fast det var tur när jag köpte den att jag hade använt en sådan avancerad sak tidigare i livet, för instruktionshäftet lämnade verkligen en hel del information outsagd. Där stod att man skulle vara försiktig vid rengöring, alltid använda rena och torra trasor samt ansluta saxen till strömmen innan man började använda den.

Detta hade jag kunnat räkna ut själv.

Däremot fanns där inte ett skrivet svenskt ord om hur man startar en dylik apparat. Och det berodde inte enbart på att var manualen på författad på danska. Ingenstans i kompendiet hade man ansett det nödvändigt att berätta det grundläggande.

Sånt brukar komplicera saker och ting för mig. Jag hade kunnat hålla på hur länge som helst innan jag kommit på att man måste hålla in båghandtaget OCH trycka på en knapp och detta samtidigt för att få igång eländet. Om jag inte hade varit med förr, alltså. För nu kunde jag lätt räkna ut tricket.

Det är emellertid befogat att ställa frågan, tycker jag, om världen utgår ifrån att man lär sig köra häcksax på slöjden i skolan? Eller att vi lever i en bullerbyidyll där far är rar och lär sina barn viktiga fakta om elektriska verktyg innan barnen tillåts lämna boet?

Nåväl, idag fick jag igång den på första försöket och jag körde med den så länge jag orkade innan mjölksyran i armarna vänligt men bestämt bad mig sluta. Denna bristande armkraft gjorde att jag endast med knapp nöd undvek att få en synnerligen effektiv rakning av högerbenet. Hade det velat sig riktigt illa hade jag faktiskt knappt behövt tänka på att raka något högerben alls i framtiden, men nu råkade jag i samma ögonblick som armmusklerna vek ned sig, dunka saxen mot planket runt uteplatsen och därmed tappade jag ett av de två greppen, vilket gjorde att monstret stannade.

Jag bestämde mig för att jag var klar med just det momentet av trädgårdsarbetet idag. Resten av dagen skall jag bara göra sådant som jag skall använda händerna till. De har fortfarande fragment av styrka kvar i sig.