Photoshopad konfirmand

Bilden på bloggen (till höger) tog en kollega till mig igår på jobbet som en liten uppvärmning inför en yrkesmässig plåtning som hon var på väg till. Och jag är aldrig nödbedd, det finns fortfarande en fjortis i mig som tycker om att vara med på bild.

En liten stund senare hade hon lagt upp bilden på Facebook och jag tittade beundrande på den i det miniatyrutseende den hade på startsidan. Där var fotot 2 x 3 cm och jag såg slät och ung ut som en ung mö på sin konfirmationsbild. Okysst och allt.

Därefter gjorde jag misstaget att klicka på bilden. Vips täckte den större delen av bildskärmen och jag fick då det tvivelaktiga nöjet att av studera mina rynkor, tunga ögonlock, sneda tänder och ojämna solbränna in på pornivå. Livet övergick från färgfilm till svartvitt. Herregud, så gammal jag har blivit.

Dessa mina slutsatser förmedlade jag strax vidare till omvärlden. Genast uppfattades mayday-signalen av en annan väninna som omedelbart laddade ned bilden till sin egen dator, drog igång Photoshop och Photoshoppade om den. Tio minuter senare hade jag nöjet av att titta den unga konfirmanden rakt i ögonen, trots att jag fortfarande hade bildskärmsvisning och inte 2 x 3 cm.

Tillbaka kom nämligen en helt rynkfri tösabit med lite mer blont och lite mindre sorkfärgat hår och med så vita tänder att lamporna i sovrummet kunde ha spelat ut sin roll. Med sådana gaddar var det bara att öppna munnen litegrann på nätterna så var det ljust nog att läsa.

Mycket fint. Det värsta är emellertid att visar man för fina foton av sig själv, så kan chocken när folk möter en på riktigt, i verkliga livet, bli enorm och man verkar ha åldrats 30 år på bara några veckor. Det är inte bra.

Så tills min Photoshop-kunniga väninna har kommit på hur man ändrar en bild så att verkligheten ändras samtidigt, så får jag nog nöja mig med att publicera the true story.

Bilden till höger visar således mitt sanna jag. Så här ser jag ut. Så sent som igår, åtminstone. Kanske inte så mycket konfirmand. Kanske mer konfirmandens mamma. Tråkigt nog.