tisdag 13 juli 2010

Sand, flugor och myror

Det finns många fördelar med min kommun, inte minst de långa härliga sandstränderna. Det finns också någon enstaka nackdel med min kommun. Jag tänker för närvarande främst på de förbaskade sandstränderna. Det förvånar mig att vi har några stränder kvar med tanke på hur mycket folk som vistas på dessa varje dag och på hur mycket sand som de tar med sig hem.

Idag har jag först dammsugit sand i hela huset. Det hjälpte inte. Då gick jag igång med våttorkandet. Det hjälpte inte heller. Jag går barfota och känner fortfarande att jag har sand under fötterna. Sanden brukar ligga kvar i små drivor på undanskymda ställen fram tills jul ungefär. Därefter tar granbarren vid fram till midsommar. Och så fint följer vi årstidernas växlingar i mitt hushåll.

Om jag skall se det positivt så intalar jag mig att sanden hjälper mig att undvika den mest ingrodda smutsen. Man blästrar ju bilar med sand för att få bort rost, t ex. Systemet borde vara detsamma inomhus.

Ett annat fenomen med sommaren, förmodligen inte begränsat till att omfatta bara just min kommun, är att det flygs, kryps och krälas helt okontrollerat överallt, inte minst i bostaden. Efter att ha haft alla fönster och dörrar på vid gavel i flera dagar, har många känt sig manade att se vad som finns inne hos oss. Det är spindlar, små bananflugor, stora flugor, jätteflugor, myror och en och annan liten rackare som vi kallar för millimeter, men som säkert har ett fint och redigt latinskt namn. De sistnämnda följer med tidningen in.

De första dagarna bar jag fint ut de krypande produkterna och försökte visa vägen ut för de som flög. Den servicen är numera över. Jag kör istället sandmetoden del I även här. Dammsugaren. Så fort jag får syn på någon som springer eller flyger i min närhet dammsuger jag upp vederbörande. Jag hoppas de dör snabbt inne i påsen, för jag är egentligen djurvän, men jag kan inte erbjuda härbärge till alla de tusental som väller in. Faktiskt.

Parallellt med allt detta bakar jag bullar och läser en bok av Björn Ranelid. Han skrev bland annat, fritt citerat:

"Man kan inte söka hos ngn annan efter någon man mist. Varje människa existerar i endast ett exempar. Så enkelt o stort är livet."

Jag hoppas att detta inte gäller för myror och flugor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar