Det är vanligt att man längtar efter semesterresan eller åtminstone semestern eller helgen eller åtminstone fredagskvällen. Tiden och dagarna däremellan är bara transportsträckor av tristess som skall genomlidas så snabbt och smärtfritt som möjligt.
Så är det när man är lycklig. Skitjobbig tid.
Under de perioder i livet då man är olycklig av en eller annan orsak, får man en helt annan syn på vardagen och kan bli glad intill gråtfärdighet när lyckan plötsligt börja le mot en igen. Till exempel av att hitta en tidigare tappad, nu upphittad chokladbit i sängen, att teven sänder ett avsnitt av CSI som man inte redan har sett eller att man en vecka tidigare har bestämt att det skall bli köttbullar, potatismos, gräddsås och lingon till middag den aktuella dagen.
Just detta tycker man mycket om men man kan inte servera sig det för ofta för då blir man bortskämd. När det väl är köttbulledags blir man således tacksam och glad i sådan utsträckning att man vill gråta av lycka.
Man kan med fördel ersättas med jag.
Idag har jag räknat färdigt alla valsedlar i kommunen och plötsligt ler solen mot mig igen. Jag har fått två stycken dammsugare som jag skall sätta i mig ikväll. Efterlyst kommer på teve och imorgon skall jag prata och skriva hela dagen, inte räkna ett dugg.
Jag är lycklig över att det är onsdag. Jättelycklig. Vilket tyvärr innebär att jag är tillbaka i den skitjobbiga tiden när jag ser fram emot helgen och semestern igen.
Måtte jag bli olycklig snart igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar