Det finns två saker jag kan göra när jag har ångest, är stressad eller av annan anledning behöver ha tröst: Jag kan äta choklad och jag kan ändra om hemma.
Båda aktiviteterna är förödande, fast på olika sätt. Chokladen gör mig kvinnligt fyllig och omändrandet hemma gör mig fattig.
Just nu är jag lite stressad, det mycket på jobbet, det är omställningar i privatlivet för att dottern börjat gymnasiet, det är föräldramöten i skolan parallellt med kvällsmöten på jobbet och det är jäktigt för hela pengen. Igår petade jag således i mig 100 gram choklad. Det kändes helt rätt medan det pågick men jättefel dagen därpå, d v s idag. Dagens Mimmi kunde inte förstå sig på gårdagens Mimmi, hur kunde hon vräka i sig choklad på det där viset? Dagens Mimmi var inte sugen ett dugg och empatin var minimal. Hon tänkte med förakt på den svaga gårdagens Mimmi utan karaktär, viljestyrka och självbevarelsedrift. En svag brud, på det hela taget, tänkte dagens Mimmi.
Varpå hon gick ut i trädgården med en tumstock och mätte upp det ytan som skall täckas av ett kommande trädäck. En helt annan sak, hävdade starka dagens Mimmi.
Trädäcket har hon funderat på länge, vägt fram och tillbaka, byggt in en murad rabatt, frilagt den murade rabatten, rundat hörnen, skurit av hörnen, gjort vinklar och vrår och till slut bestämt sig. Med hjälp av vissna perenner och fallfrukt lades ytan för trädäcket upp, tumstocken fick arbeta och viss multiplikation fick tillämpas. Offert skall begäras in på ett trädäck omfattande 58,5 kvadratmeter. Skall jag bygga trädäck så skall jag.
Nu hoppas jag bara att perioden av stress och turbulens snart är över. Jag kommer inte att ha råd att bygga en helikopterplatta på taket, gräva ut en vinkällare under betongplattan under huset eller skapa en linbana så att jag kan åka i en korg till jobbet.
Men jag skulle kunna riva en vägg och slå ihop vardagsrummet med köket... Det skulle jag... Skall bara gå ned och mäta lite, vi ses senare...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar