Jag skrev så vackert igår om min händighet, både här och på Facebook, vilket föranledde en och annan att gratulera mig till mina färdigheter. Skall man nödvändigtvis vara ensamstående med hus är det onekligen en fördel om man har båda tummarna på sina rätta platser, var det någon som sa.
Ett annat alternativ är att ha rika föräldrar för har man oändligt med pengar går allt att laga. (Detta var det ingen som sa, jag har kommit på det själv.)
Tråkigt nog hör jag inte hemma i någon av kategorierna.
Däremot ser jag fram emot den dagen när jag gör det, om nu den dagen kommer. Och det lutar mer åt att jag med ålderns rätt blir händig än att mina föräldrar blir välbärgade, så det är det jag siktar in mig på.
I dagsläget hör jag emellertid snarare hemma i kategorin motsatsen-till-rådlös. Den går i korthet ut på att jag gör det som skall göras men jag vet inte alltid vad jag gör, hur jag borde ha börjat, hur slutet blir och vad det kommer att kosta att laga det jag har förstört på vägen.
Igår blev jag klar utan merkostnader. Sådana dagar får man vara tacksam. Det känns som om jag är lite på g...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar