After work

Igår skulle jag ut på en after work bestämd sedan länge. När det bestämdes var det fortfarande ljust och förhållandevis drägligt temperaturmässigt på kvällarna och att ge sig in till storstan med solen i nacken den 19 november kändes ur det perspektivet helt rätt. Flera månader i förväg var jag pigg och redo.

Igår när det var dags var jag trött.

Det var mörkt, det var kallt och det snöade isbitar. Jag ville hem och hoppa i mjukiskläder, hoppa vidare till soffan och stanna där med en burk pepparkakor och ett glas rödvin. Att byta kläder, anlägga krigsmålning, gå till bussen, åka till stan och vara ute halva natten (säkert minst till klockan 22) var jag inte alls övertygad om att jag kände för.

Som vanligt klagade jag min nöd på Fb och fick raskt svar från en gammal vän som påminde mig om att snöstorm och vädervarning klass 3 inte hindrade mig från alla möjliga rantafej på 80-talet. Det brukade vara jag som stannade längst, och det har hänt att dj:n stängt av skivspelaren, tänt lampan och bett mig ta nödutgången ut, det skulle gå snabbare än den stora utgången. Jag minns inte detta. Tvivlar starkt.

Nåväl, jag kom iväg, missade nästan bussen men anlände Malmö och hur det än var så blev det inte så att jag tog 22-bussen hem. Jag tog inte 23-bussen heller. När jag kom hem strax efter klockan 3, fick jag tidningen personligt överlämnad i handen av tidningsbudet. Det har inte hänt sedan 1987.

Och det är jättekul med after work i november. Jag vet inte vem det var som pratade om mjukiskläder och pepparkakor i soffan. Inte jag, iallafall.