torsdag 25 november 2010

Mörker råder

Trots att jag började med belysningspysslet i god tid i början av veckan, gapar mina balkonglådor under köksfönstren fortfarande tomma. Inga ljusslingor. Jag har en slinga till en av lådorna, men för det rätta intrycket vill man gärna ha två. Åtminstone om man har två lådor. Att drapera den enda slingan tvärs över båda lådorna blev inte bra. Såg fånigt ut med det lysande mellanrummet.

Har velat handla varje dag men inte hunnit. Jobbet inkräktar onekligen rejält på privatlivet ibland.

Idag rann tålamodet över och jag kände att jag inte kunde vänta längre. Middagen kastades i de små barnens magar och så fort alla hade svalt det de skulle dukade jag av och for iväg till butiken. Nu skulle jag handla ljusslinga. Basta.

Jag gick kilometer efter kilometer i butiken och hittade tomtar och blommor och pepparkaksgubbar i naturlig storlek och så många lyktor att jag var tvungen att sätta mig en liten stund för att samla mig. Åh, vad jag vill ha lyktor.

När jag började närma mig utgången hade jag fortfarande inte hittat några ljusslingor och jag började misströsta. Kanske sålde de inte ljusslingor i år? Företag nischar ju stundtals in sig, det har man ju varit med om förr. Jag hittade en anställd som jag frågade. Nej, då, de saluförde fortfarande ljusslingor, jag skulle bara fortsätta en bit till och sedan ta till höger. Han viftade lite obestämt åt något håll.

Jag ville veta exakt för att inte riskera att gå fel och krävde förtydliganden. Förtydligandet blev att gå bara, du kan inte missa det.

Nej, jag kunde inte missa det. Om de tre vise männen fått så tydlig vägledning hade historien varit annorlunda. Då hade det varit tjugotusen vise män som stått och hängt runt krubban.

Längs väggarna hängde hundratals slingor, nät, ris och slangar, allt med ljus i. Jag tittade länge och omsorgsfullt. I synnerhet när jag betat av ris, nät och slangar och kommit till slinghyllorna. Såsom varandes misstänksam av naturen läste jag NOGGRANT på skyltarna under slingförpackningarna. Allt med ordet "serie" undvek jag, eftersom jag anade att jag skulle få en mittbit som inte gick att stoppa i väggen.

Till slut hittade jag en hyllrad där det inte stod "serie" utan "Led" på skyltarna. Led hade jag förstått var något bra som jag skulle sikta in mig på. Jag tog en förpackning med ordet led och en bild som visade en slinga med små söta lampor. Jag köpte förpackningen. Jag körde hem med den.

Och jag kom hem med en mittbit som inte gick att stoppa i väggen.

Mina balkonglådor är fortfarande mörklagda.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar