För tidigt eller för sent...

Den 1 och 2 december har det snöat som bara attan i Skåne. Tågtrafiken och biltrafiken blev lamslagen och massmedia gick ut med rekommendationen att alla skulle bli hemma som inte nödvändigtvis måste ge sig ut.

Den 1 och 2 december skulle jag självfallet åka tur och retur till Växjö. Det blev buss och det blev tåg och jag, som gav mig ut i god tid, kom fram precis i samma ögonblick som konferensen skulle börja. En konferens för säkerhetsfolk på temat robust samhälle, ironiskt nog.

Många kom försent och föredragen fick kastas om då någon föredragshållare hade att välja mellan att prata senare under dagen eller hålla sitt föredrag via uppkopplad telefonlinje direkt från det stillastående tåget.

Dagen därpå när det var dags för hemfärd var vädret om möjligt sämre. En del av de robusta säkerhetsmänniskorna gav sig iväg innan konferensen var klar för att försäkra sig om att man verkligen kom hem den dagen. Själv väntade jag tills det var lagom att gå till stationen.

Genast jag kom dit armbågade jag mig fram till informationsskärmarna för att se hur statusen på tågfronten var. Samma rekommendationer som gårdagens om att bli hemma rådde, fast möjligen med lite tyngre betoning, den här dagen.

På skärmen stod följande:












För tydlighetens skull vill jag berätta att när jag tittade på skärmen var det den 2 december klockan 13. D v s två dagar efter att informationen publicerats och mer än ett dygn kvar tills uppdateringen.

Jag lutade mig mot väggen och ägnade mig åt att vara extra uppmärksam på högtalarutrop. Någon skyltad information mer än den ovan fanns inte.

Så småningom kom jag emellertid hem, sakta men säkert och via växelhängningar och enkelspårskörning. När jag landade i Malmö var snön halvmeterdjup. Om någon undrar hur lätt det är på en skala att bära en handväska och släpa en resväska med hjul samt en datorväska efter sig i nyfallen snö i den omfattningen så sitter jag inne med kunskapen.

Dessutom var det nästan en halvtimme tills bussen hem skulle gå. Sånt är behagligt en varm sommardag, men står man i snöstorm utomhus är det lätt att hålla sig för skratt. Jag blev emellertid nästan euforisk när bussen plötsligt kom, tjugo minuter före utsatt tid. Någon däruppe måste gilla mig ändå.

Dagen innan, när jag skulle åka in till Malmö missade jag nästan bussen eftersom den kom åtta minuter för tidigt. Hade det inte varit fler passagerare som skulle kliva på på min hållplats och en slarvepelle till karl som försökte åka på ett busskort med för lite påtankade pengar, så hade jag inte kommit med. Jag gillar sånt, både att slippa vänta och att precis hinna med. Känner mig som om jag vunnit OS.

Och vilken service, sen! Tågtrafiken havererar vid mer än 1 mm snö, bilisterna kör av vägen bara de hör talas om att det skall bli snö, men bussarna, de tar minsann ett extra tag och kör FORTARE ju jäkligare väder det är. Jag var mycket imponerad.

Detta förmedlade jag sprudlande till en yngre skolpendlande busspassagerare. Hon höjde ett ögonbryn och tittade länge på mig över sina stålbågade glasögon. Därefter konstaterade hon krasst att jag nog missförstått det hela. Bussarna kom inte för tidigt. Det var bussarna innan som kom kraftigt försent.

Jaha...