torsdag 24 mars 2011

Bilhinder

Häromdagen gjorde jag en yrkesmässig polisanmälan av en smitningsolycka. Någon hade inte bara kört på en stolpe som var tänkt att hindra biltrafik på en gång- och cykelbana, vederbörande välte dessutom stolpen, körde över den, gungade förmodligen omkring där inne i bilen som en rodeoryttare på en synnerligen oinriden tjur under tiden, fick fronten och delar av underredet på bilen sönderslagen och körde sedan obekymrat och utan att ens reducera hastigheten vidare.

Ett oljespår följde bilen hack i häl.

Märkte föraren överhuvudtaget att han golvade en stolpe eller suckade han bara uppgivet över de märkliga farthinder som dyker upp överallt? Jag vet inte.

Alla kan emellertid göra misstag. Själv skulle jag för ett tiotal år sedan parkera bilen utanför ett företag för att medverka i ett möte. Utanför byggnaden fanns ett antal p-rutor uppritade, dessvärre var alla fulla. Däremot fanns det ett antal lediga platser som var markerade med någotslags galler. Dessa platser var lika fina som de inrutade och dessutom var de placerade närmare ingången till företaget än övriga rutor.

Märkligt att ingen velat ha dem. Men folk är sådana hälsoivrare nuförtiden, hoppar av en busshållplats för tidigt, cyklar i snöstorm och parkerar extra långt ifrån för att få en stärkande promenad. Jag förvånade mig inte.

Och parkerade tacksamt på en gallerförsedd ruta.

Jag sprang in på mötet, befann mig där i någon timme och gled ostressad och nöjd ut genom företagets huvudentré när mötet var över. Där tvärstannade jag häpet.

Det visade sig att det där fina gallret som markerade min p-ruta inte bara var ett galler. Det var en fontän. Tidigare en vilande fontän, numera en aktiv och påslagen dito.

Ett tag tänkte jag låtsas vara en sån där hälsoivrare och promenera hem, men vid tanken på att det var 1 ½ mil dit, så beslutade jag mig att jag måste försöka få med mig bilen.

Jag hann bli väldigt blöt innan jag kom in i bilen och det skvalpade i kurvorna av svallvågorna på golvet. Vid ett tillfälle tyckte jag att jag såg en guldfisk titta fram under passagerarsätet.

Efter det tillfället har jag hyst en viss misstänksamhet mot parkeringsplatser.

Men bilen höll sig ren länge.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar