När jag skilde mig för snart tio år sedan hade jag aldrig grillat. Jag hade planerat måltider, marinerat allehanda produkter avsedda för grillning, vevat ihop såser, dukat fint, skurit upp, plockat undan efteråt och fixat disken. Men inte grillat.
När jag därefter installerat mig i eget hus med murad grill stod det relativt snabbt klart att skulle det grillas skulle även själva grillmomentet vila på mina späda axlar.
Vimlar det av pappor och bröder i ens liv är sådant inget problem, då kollar man bara med dem och strax är man i full gång. Jag kollade med mina väninnor och vid det tillfället hade ingen varit i närkontakt med grilltången annat än vid i- och urplockning av densamma ur diskmaskinen.
Ja, vi pratar 2000-talet. Man kan bli beklämd för mindre.
De första femton gångerna gick det sådär. Antingen fick jag ingen eld, ingen glöd eller ingen färg på köttet. (Dessa moment påverkade varandra på ett negativt sätt.)
Sedan kom jag in i en period när jag fick eld, fick glöd och fick för mycket färg på köttet. Även dessa moment påverkade varandra negativt.
Med åren har jag emellertid fått en viss färdighet. Numera är jag något av en expert, om jag får säga det själv. Jag bygger fina torn av briketter, jag vet exakt hur mycket tändvätska som skall blandas in, jag förstår vikten av att låta tändvätskan dra in innan tändning, jag har jobbat på brandkåren och undviker således att göra misstaget att fylla på med tändvätska när jag tycker att brasan tar sig dåligt, jag vet vilken hylla som gallret skall ligga på (detta moment tog det två säsonger att finslipa) och jag grämer mig varje gång över att vi bara är tre personer när jag har glöd för åtminstone fem personer till.
Nästa moment i min grillutveckling är att bygga en grill, skulle gärna vilja ha en murad sådan vid mitt nya trädäck. Jag är rätt övertygad om att det skall gå att lösa på en sommar. Och det kan jag kolla med mina väninnor om. De är jätteduktiga på att bygga.
Vi har haft en positiv utveckling under 2000-talet.
Detta med att grilla, eller rättare sagt hålla sig undan från att grilla åberopande laga skäl eller iaf ett försök till att hitta ett hållbart argument för att inte behöva. Direkt kan nämnas att allt normaliserats och att diverse goda korvar tillagades på grillen just denna kväll. Dock började mitt livs grillande för dryga handfulla åren sedan. Mina skäl var ej samma som dina enär jag bevisligen är en man som hållit båd tång och grillpinne i min hand, mina skäl var mer på det evolutionära planet. Eftersom kloka och innovativa människor under årens lopp satsat sin tid, sina pengar sina familjer och kanske till och med sina liv på uppfinningar för att vi upplysta 1900-talsmänniskor skulle kunna laga vår mat i ugnar, på spisar och andra tidsenliga mojänger såg jag det som en skymf mot deras ansträngningar att laga mat på stenåldersvis. Av samma skäl ratade jag levande ljus, Tesla och grabbarna fixade ju faktiskt glödlampan åt oss.....
SvaraRaderaNumera har jag passerat de halvtid, blivit inbillat klok och dito vidsynt (eller så har jag givit upp), därmed använder jag min köpta grill på det sätt den är avsedd för. På samma sätt fast nån annanstans i byn.
Kul med ny blogg som jag kan/ska följa, de andra har successivt gallrats undan p.g.a. tristess.
Hahaha, hjälp vad roligt skrivet! Tack för din kommentar, den gjorde mig glad! Ha en fin valborgsmässoafton! /Mimmi
SvaraRaderaDetsamma tbx.
SvaraRaderaIdag blir det spännande, ännu en Valborg där de tvivelaktiga scouterna ska bevisa vad de kan. Mig veterligen är det bara här i byn som de lokala välgärningsungdomarna misslyckats med att få fjutt på bålet vid två(!) tillfällen - förra året och nåt år innan. Problemet vid de tidiga tonåren borde väl snarare vara att låta något förbli oantänt.....!? Fast det är väl olika i olika familjer.
Änyväjj, spänningen stiger så smått inför kvällen. Det enda säkra är att det blir ett bål, det finns ju två sorter - de som brinner och de som inte.
Ur mitt säkra perspektiv gläder det mig att ungdomarna inte är så händiga med eldmakandet. Det är lätt hänt att kunskaperna används till annat. :-)
SvaraRaderaMen sov lugnt, jag vakar över kommunen inatt, vandrandes över gator och torg, busshållplatser och stränder. Motion och frisk luft är bra vid min ålder. Intalar jag mig. :-)