Idag är jag trött som om jag hade ingått i den brittiska elitsoldatstyrkan och förvägrats sova i en vecka eller så. Om ni har sett Kalle Anka på teve någon gång när han sitter med plustecken i ögonen istället för pupiller och spelar på läppen med fingrarna, så har ni en ganska så rättvis bild av mig.
Igår, på min stressiga väg genom livet då jag faktiskt använde mig av fyra olika transportmedel inom loppet av nio timmar, ingick att bilen skulle lämnas in på service. Så skall göras, för annars får man det i nacken när man skall sälja bilen. Jag har aldrig kollat att de begagnade fordon jag har köpt är servade som de skall, men jag har förstått att andra människor gör det.
Detta kan vara olika dyrt. I betydelsen dyrt. Billigt blir det aldrig, men det kan vara dyrt eller dyrare, beroende på hur stor service serviceboken säger att man skall göra.
Jag frågade vid inlämningen vad detta skulle kunna kosta och det hade de ingen aning om. Det berodde helt enkelt vad man hittade i patienten under operationen. Men de skulle ringa om det strulade till sig.
Hela dagen gick jag som på nålar och tittade oroligt på numret varje gång telefonen ringde. Inte förrän jag satt på bussen hem till cykeln som skulle cykla mig till verkstaden och hämta bilen ringde det. Då var det en glädjestrålande verkstadskille som talade om att nu var bilen klar, bara att hämta!
Jag jublade tillbaka och frågade vad detta äventyr skulle kosta.
Det visste han inte, hade inte räknat ihop slutsumman, men allt hade gått bra, det hade inte dykt upp något som var konstigt med bilen!
Jag invaggades i någon ljuv förhoppning att kanske 1.500 kr skulle räcka. Max 2000.
Helt ogrundat. Trots att allt gått bra, kostade service 4 854 kronor. Inklusive moms.
Och för att se det positivt gläder jag mig nu åt att allt var bra med bilen. Vågar inte tänka på vad det kostat om de hittat något som var trasigt. Femsiffrigt belopp, antagligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar