Hjärnkirurg

Idag har jag varit uppe tidigt. Gäster väntas mot aftonen och fram tills dess skall jag reclaima the garden. Det är märkligt att man inte kan vända ryggen till i ynka fyra dagar utan att allt skall löpa amok, växa hej vilt, åt fel håll, på fel plats och med fel utseende.

Jag väntade till 09.02 pip och satte sedan igång gräsklipparen. Eller satte igång och satte igång. Jag sköt på och den snurrade villigt med. Något större oljud åstadkoms inte, om man bortser från att jag flämtar efter några vändor. Sedan klippte jag kanterna, sågade ned och styckade upp större delen av en Buddleja som valt att börja om från början i år istället för att fortsätta där den slutade förra året, tre meter ovan mark, jag klippte bort elaka björnbärsrankor som ville in och titta i den murade grillen och slutligen tuktade jag blomsterrabatterna så att mina egenhändigt plattsatta gångar, de som syntes förra helgen men försvunnit under veckan, dök upp igen.

Nu är här fint så man blir tårögd.

En nyskild väninna skickade nyss ett mail att hon var på väg till vacker europeisk storstad med ny älskling, modell raketforskare slash hjärnkirurg och jag kände genast ett hugg av avund. Kan inte riktigt avgöra om avundet beror på storstaden, älsklingen eller det faktum att han är raketforskare. Men för säkerhets skull svarade jag att hon väl kunde kolla upp om älsklingen inte har någon kompis som också är raketforskare slash hjärnkirurg och singel. Gärna lite trevlig och humoristisk också. Och lite snygg. Blir det för många svåruppfyllda krav så kan jag vara flexibel vad gäller yrket.

Isåfall kan jag lite snabbt komma efter till storstaden. Jag är ju i princip klar med trädgården.

Ja, över dagen imorgon, vill säga. För idag skall jag ju ha gäster.