Inte prata franska

När jag var 20 år eller så åkte jag och en hel skock manliga kamrater till franska Alperna för att åka skidor. Ingen av oss behärskade franska men det såg vi inte som något problem. Vi skulle idka självhushåll, parta på medhavd glädjedryck på kvällarna och åka skidor om dagarna. Det som behövde sägas skulle vi kunna säga på svenska. Eller föralldel engelska eller tyska om vi ville öka utmaningen oss kamrater emellan. Några fransmän hade vi inte för avsikt att samtala med och därför gjorde det inget att ingen av oss kunde mer än beställa ostomelett på det aktuella språket.

Tanken var god men den innehöll fallgropar.

Vi behövde kanske inte direkt prata franska men det hade underlättat om vi hade kunnat LÄSA franska. Ur självhushållsperspektivet.

Vi hade både det ena och det andra med oss i bagaget, svenska torrfoderspåsar och mix och liknande, men för att få ihop självhushållet behövde vi ändå göra lite stödköp av saker och ting. Det var här läsförståelsebehovet kom in. Man skulle kunna tycka att produktleverantörerna kunde lägga lite mer tid och ansträngning på illustrationerna på förpackningarna, inte bara fylla sida upp och sida ned med obegripliga bokstäver fulla med accenter och circumflexer.

Det är produktleverantörernas fel att en del blev fel.

Diskmedel hade vi tänkt oss. Det var någon Klorin-kopia vi köpte. Inte roligt att diska i. Luktade inte så gott heller och vi vaknade ständigt med huvudvärk (fransk studio = tryck in vardagsrum och sovrum i köket).

Stekmargarin hade vi tänkt oss. Vi kom hem med en cementklump som det verkligen inte gick att steka i. Ännu oklart vad det var. Ister?

Någon tyckte det kunde vara trevligt med lite mjölk att göra varm choklad av (vi hade Oboy med oss). Det vi köpte visade sig vara en fil-look-alike och att blanda Oboy med fil och värma det blev inte heller vad vi hade tänkt oss.

Fiskpinnarna vi stekte var kolsvarta utanpå men knastrade käckt av is på insidan. Det var kanske inte direkt fiskpinnarnas fel, men iallafall, när jag nu ändå klagar så... Eftersom vi var tillräckligt hungriga var det ändå gott. Och med den produkt som liknade ketchup men som visade sig vara någon slags chilisås så var det rentav delikat.

Fast prata franska hade vi inget behov av på hela veckan.

Bon soir!