Igårkväll hade jag en ensamma-mammans-transportservicekväll. Det innebar att jag skålade i Cola light, satt ensam och åt choklad och med jämna mellanrum fick resa mig från stugvärmen och ge mig ut med bilen för att lämna och hämta.
Senare på kvällen ställde jag alarmet på mobilen och sov mellan passen. Dock inga långa stunder. Jag var hemma framemot 22 efter att ha lämnat dottern och 23.30 skulle sonen hem. Jag skulle emellertid kunna gå in som krigskorrespondent när som helst, finns det en lucka för sömn, tar jag den.
Strax före 23.30 skramlade mobilen. Ett sms från sonen som ville få förskjuten upphämtning till 24. Jag vaknade, läste, svarade, ställde om alarmet samt somnade om.
Strax före 24 skramlade mobilen. Sonen behövde ytterligare tid på sig. Jag vaknade, läste, svarade, ställde om alarmet samt somnade om. Nästan. För då ringde mobilen. Det innebär en annan signal än sms-signalen och alarmet, vilket kändes som en trevlig omväxling.
Den här gången var det dottern som ville bli hämtad från festen i Malmö flera timmar tidigare än vad jag tänkt ställa alarmet på. Det hade utbrutit slagsmål, blod och glas överallt, och hon ville bli hämtad från krigszonen.
Jag for upp, hoppade i kläderna, fick tag i sonen på vägen och gjorde en omedelbar utryckning mot festlokalen. På vägen hakade jag på en polisbil med blåljus. Vi skojade om att vi följer bilen så hittar vi till festen.
Det var inte så roligt när det visade sig att det var så det blev.
Vi och polisen kom samtidigt, jag parkerade strax bakom ambulansen och dottern med väninna ramlade in i bilen. På vägen hem fick vi höra om händelsen i vilken ingick droger, aggressivitet, oskyldiga som blev slagna med flaskor och annat liknande. Efterlyst-live, typ.
Vi kom hem drygt en timme innan jag skulle stigit upp och hämtat och sånt kan jag räkna ut och se som positivt. Mer sammanhängande sömn är alltid kul.
Tråkigt nog var jag så uppskruvad att jag inte kunde sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar