Ur askan

Sonen har varit rejält sjuk i en hel vecka med hög feber i stort sett hela tiden. Ibland, i lyckliga stunder, gick den ned till 39,2 och han gjorde sig beredd att gå till skolan, men innan han hann packa färdigt skolväskan låg febern på 40,5 igen och han får omgruppera till sängen.

Återkommande överläggningar med sjukvårdsupplysningen har gjort oss båda till läkemedelsexperter. Bara Alvedon gjorde inte ett smack åt febern. Bara Ibumetin gjorde inte heller ett smack åt febern, men kombinerade man dessa tu åstadkoms stordåd. I lyckliga stunder gick han ned till 38,2. Då kände han sig undertempererad, man vänjer sig snabbt vid en normaltemp på 40.

Att han var sjuk på skoldagarna kunde han leva med, att han var sjuk under helgen var svårare att förstå vitsen med men att vara sjuk på luciadagen var otänkbart. Han går i nian, han skulle vara med i luciatåget och det tänkte han minsann vara också för någon mer chans skulle han inte få. Sjuk eller ej, dit skulle han.

Således lade vi upp en medicinsk strategi igår där en kombination av tabletter intogs vid sänggåendet varpå jag väckte honom extra tidigt imorse för en ny laddning kemikalier. Lagom till det var dags att stämma upp i "Natten går tunga fjät" var han feberfri och redo. Detta tillstånd höll i sig tills två föreställningar var avklarade. Då gick han hem och hoppade i säng. Feber.

Men strunt i det, nu kan han vara sjuk i lugn och ro ända tills nästa vecka på onsdag. För det är sista dagen för terminen och DÅ måste man gå. Med eller utan hjälp av en Alvedon och en Ibumetin.