onsdag 8 februari 2012

För kallt...

Så här flera veckor senare är jag INNERLIGT trött på minusgrader. Minusgrader är till för folk som valt att bosätta sig norr om Eslöv och således är beredda och införstådda med att det ibland blir kallt. Och att ibland inträffar oftare ju längre norrut man kommer. Men om man bor SÖDER om Malmö, då befinner man sig så långt söderut man kan komma och då borde man slippa. Det finns liksom en anledning till att man söker sig dit. Eller hit, snarare.

I fredags nattvandrade jag från klockan 21 till klockan 03. Jag hade på mig följande utöver underkläder:

Löparbrallor
Överdragsbrallor
Termobrallor
Sockar
Ullsockar
Underställströja
Skidpolo
Windstoppertröja
Dunjacka
Jacka
Halsduk
Väpnarluva
Mössa
Vantar
Och vantar

Hur kan jag då börja tycka det är kallt klockan 21.15? Jo för att det var för många minusgrader. Närmare -15 framåt natten och med tanke på att det alltid blåser här så slog vi nog Riksgränsen med hästlängder.

Att det var på tok för kallt tyckte även mobiltelefonen för när jag vid något tillfälle skulle ringa polisen gick det inte att använda touch-skärmen. Jag värmde mina fingrar, jag lånade annans garanterat varma fingrar men fortfarande gick det inte att slå något nummer genom att peta på skärmen. Till slut fick jag stoppa ned hela mobilen i behån en stund. Höger bröst är fortfarande ihopdraget av ren förskräckelse. Efter en stund på den platsen gick det att slå åtta av de tio siffrorna. Sen var det stopp igen. För kall.

När jag kom hem tog jag bara av mig så pass många plagg att jag inte skulle dö kvävningsdöden i sömnen under natten. Framåt morgonen därpå hade jag tinat upp. Hela jag såg ut som vanligt utom tårna som var röda och svullna och kinderna som var ännu rödare och svullnare.

Tårna kunde jag stå ut med, hur de ser ut syns bara på sommaren och vid det laget trodde jag att kylskadorna skulle ha gått över. Men kinderna... Det är inte roligt att se ut som om man är halvvägs in i filmen Rocky 2 i rollen som Rocky trots att man är mamma och 47 och borde ha kommit över fåfängan. Dessutom gjorde det ont.

Idag är det onsdag och det mesta har återställts. Nästa gång jag ska nattvandra ska jag använda rånarluva. Och låna sonens 45-or så att jag får plats med ungefär fem par strumpor och mycket luft.

När kommer sommaren...?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar