torsdag 5 juli 2012

Elbil kräver gymkort. Och tvärtom.

Det faktum att jag blivit med elbil i kombination med att jag köpte gymkort var väldigt lyckosamt. Elbilens närvaro har nämligen inneburit att cykeln står stadigt parkerad på garageuppfarten men gymkortet gör att jag ändå på ett eller annat sätt rör mig.

Just "på ett eller annat sätt" är en bra beskrivning, för vid det här laget har jag prövat både Zumba och Sh'bam och ingen kan, hur positiv man än är, påstå att jag förstår stegen. Och vid de tillfällen jag försöker blanda in armarna också ser det mer ut som om jag medverkar i frigörande dans alternativt försöker få det att börja regna snarast möjligt. För att uttrycka sig välvilligt.

Gymkortet går till samma gym som barnen och särskilt sonen känner sig besvärad av att vistas där samtidigt som jag. Då även han arbetar dagtid plägar han gå dit på kvällstid, vilket på ett fint sätt sammanfaller med när jag har tid att besöka inrättningen. Inte bra.

Min uppgift blir med andra ord att hitta andra tider på dygnet när jag kan gå dit. Detta då han såg gymet först. Igår kväll kom jag på att jag ju som regel vaknar tidigt och då mest ligger och tittar i taket eller läser någon elektronisk tidning i mobilen. Då gymet är ett gym av typen träna-dygnet-runt så slog det mig att denna dödtid självfallet borde kunnat spenderas där. Risken att något av barnen dyker upp vid 5-snåret är inte överhängande.

Jag packade väskan med jobbkläderna, lade fram träningskläderna och somnade lyckligt förvissad om att beach 2012 (som kommer att börja i augusti) är räddad.

Idag sov jag som en stock. När klockan ringde 06.30 var jag som död. Jag fick snooza flera gånger innan jag fick upp ändan ur vagnen och då var det plötsligt snudd på stressigt att hinna till jobbet i tid. Att jag till på köpet hade packat ned alla snygga kläder i en träningsväska gjorde inte manövern på morgonen direkt raskare. Jag fick på mig klänningen i flygande fläng och strök de värsta skrynklorna utan att först ta den av mig. Har nu ett brännmärke som ser ut som en liten häst på högra låret.

Jag tackade Eon för att jag hade en elbil att kasta mig in i istället för cykeln, vilket gjorde att jag sparade tid, och har nu ambitionen att träna efter jobbet istället. Klockan 16. Att jag i och med det tränar före middagen och sannolikt kommer att ramla av löpbandet av för lågt blodsocker och eventuellt också kommer att åka runt med bandet tills någon trycker på stoppknappen och räddar mig är risker jag får ta.

Under dagen håller jag in magen. Den typen av bantning funkar också. Kortare stunder åtminstone.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar